This licentiate thesis aims to explore how teachers comprehend, transform and teach media and information literacy in the courses Swedish 1, 2 and 3 in Swedish upper secondary school. The empirical data is based on semi-structured interviews with eight teachers in Swedish upper secondary school. The interviews were held in 2019 and were conducted for the most part in the teachers’ own place of work, except for one interview, which was held via Skype. The respondents in the study were all teachers who were – or had been – especially assigned to develop teaching and pedagogy in some form in their different schools. The study rests on the theoretical framework of Young and Muller’s theory of powerful knowledge (2010), and Shulman’s model of pedagogical content knowledge (1987). Hudson’s theory of high and low epistemic quality in teaching (2018) and Ball’s theory of policy enactment (2012) are also used. Albeit a small study, the findings highlight that the teachers have diverse views on what media and information literacy entails. All respondents interpreted the concept in different ways. The study also shows that there is a great need for a definition of the term when it comes to media and information literacy. There is no shared base of knowledge among teachers when it comes to this topic. In addition, time is a crucial factor when it comes to planning and preparing lessons, and time was something that the teachers felt that they lacked – both to prepare and to execute the lessons in media and information literacy. Furthermore, the teachers reported that school policies stipulate that they have to use specific learning management platforms in teaching. / Dagens medielandskap är i konstant förändring. Behovet av att kunna tolka och förstå medier har ökat, liksom förmågan att delta i debatter och samtal på olika plattformar. Idag är elever inte enbart läsare och konsumenter, utan även producenter av information. Lärare ställs därför inför utmaningar i sin undervisning när det gäller medie- och informationskunnighet. Denna licentiatuppsats utforskar hur lärare förstår, transformerar och undervisar i medie- och informationskunnighet i kurserna Svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i svenska. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av ett gemensamt metaspråk runt begrepp som rör medie- och informationskunnighet. Det saknas en ämnesdisciplinär samsyn och en gemensam kunskapsbas – särskilt när det gäller det splittrade begreppet källkritik. Lärarnas berättelser visar att olika digitala lärplattformar och provprogram har skapat en digitaliseringsparadox. Policydokument som förordar dessa plattformar och program fungerar ibland som hinder för lärarna när det gäller att låta elever söka information, publicera sig digitalt och revidera och analysera sitt eget skrivande. Studien visar också att det finns få incitament för lärare att ge elever möjlighet att sovra och söka i ett större källmaterial och svårfångade värden som informationssökning och upphovsrätt läggs ibland åt sidan i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-86084 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hamberg, Ann-Kristin |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), Karlstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 ; 2021:27 |
Page generated in 0.0022 seconds