Sammanfattning/Abstract Levin Tolvhed, Cornelia och Hessmark Pehrsson, Tove (2021). Att höra utan ansträngning – ljudutjämningssystem i praktiken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur införandet av ljudutjämningssystem på skolor har fungerat och om det bidragit till att förbättra verksamheternas lärmiljöer. Som blivande specialpedagoger är vi även intresserade av det utvecklingsarbete som föreligger ett sådant införande samt hur implementeringen och genomförandet sett ut i praktiken. Studiens frågeställningar är: ● Hur kommunicerades införandet av ljudsutjämningssystemet samt hur mottogs det i verksamheten? ● Vilka strukturella och/eller organisatoriska faktorer i verksamheten har påverkat införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilket stöd har lärare och elever fått i införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilka förtjänster upplevs ljudutjämningssystemet ha för lärmiljö och arbetsmiljö i verksamheten? Teori Studien har sin teoretiska förankring i systemteori och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin omfattar alla nivåer inom en verksamhet och med hjälp av denna kan en organisation analyseras eller förändras på individ-, grupp- och organisationsnivå. De specialpedagogiska perspektiven i studien är det relationella kontra det kategoriska och dilemmaperspektivet. Metod Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Materialet analyserades inledningsvis utifrån forskningsfrågorna och därefter bearbetades utvalda citat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultat Resultatet visar att införandet har upplevts fungera väl i nästan alla verksamheter. Införandet har kommunicerats av hörselpedagog eller specialpedagog/speciallärare, antingen till hela verksamheten eller till enskilda pedagoger. Mottagandet har varit övervägande positivt men negativt i fall då det inte efterföljts av tekniskt och/eller pedagogiskt stöd. Stödet, tekniskt och pedagogiskt, upplevs välfungerande i kommuner med ett centralt hörselteam, som köper in och ansvarar för systemen. Införandet upplevs även fungera bäst i de verksamheter som har en engagerad rektor och där rektor engagerat sig har ofta fler ljudutjämningssystem köpts in. Ljudutjämningssystem upplevs ha ett bredare användningsområde än endast som en anpassning för elever med hörselnedsättning och systemen har pedagogiska förtjänster för synsvaga elever, elever med NPF, läs- och skrivmiljön, studiero, elevers progression och lärares röster. Specialpedagogiska implikationer Ljudmiljön har stor betydelse för både undervisning och lärmiljö och påverkar således både elever och lärare vilket synliggörs i studiens forskningsdel och empiri. Specialpedagogiskt förändringsarbete handlar ofta om att skapa inkluderande lärmiljöer och ett införande av ljudutjämningssystem har potential att förbättra skolverksamheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. För att lyckas med detta arbete krävs dock insikter i aktuell forskning men också förståelse för sambandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Studien bidrar med exempel på hur användandet av ljudutjämningssystem ser ut i olika verksamheter samt lyfter framgångsfaktorer och fallgropar för implementering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-43501 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hessmark Pehrsson, Tove, Levin Tolvhed, Cornelia |
| Publisher | Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds