Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfört ett fokusgruppssamtal med elever på estetiskt program på gymnasiet, där eleverna har samtalat om olika markörer för identitet i fotografin som är gestaltade av mig. Bilderna är menade att trigga elevernas minnen om tankeprocess i liknande situationer, vilket kallas stimulated recall (Lyle, 2003). Det insamlade materialet kodades och grupperades samman till kategorierna markörer för identitet och konstruktion av identitet. Eleverna i min studie tolkade bilderna tillsammans och de drog paralleller utifrån sig själva, människor i deras närhet, kända personer men också stereotyper i filmer för att förklara de olika karaktärernas identitet. Eleverna skådespelade även som andra personer för att tolka bilden utifrån vad de tror deras perspektiv är. Genom samtalet kom de fram till att användandet av smink ofta kan ses ur två perspektiv för biologiska kvinnor, antingen som en form av självuttryck och personlig ritual eller en yttre press att passa in i idealet. De kunde också se att villkoren för användning av smink varierade för män, eftersom de upplevde att en biologisk mans sexuella identitet och könstillhörighet ifrågasätts av andra män om han använder smink, även om de själva verkade tycka att smink för män också kunde vara en ritual och självuttryck. Eleverna såg också att en kvinna som avstår från smink och feminina kläder också ifrågasätts utifrån sin sexuella identitet. En kropps position hade också betydelse enligt eleverna på hur en individs identitet uppfattas och att olika kroppspositioner hör samman med olika klasser och kön. De ser även att kläder har en koppling till makt i kombination med kamerans position antingen som socialekonomisk makt eller som vad de kallar ”gängpower”. Hår är också någonting som eleverna ansåg påverkar vilken stil en person har men också individens sexuella identitet och könstillhörighet. Det gick att se att eleverna är medvetna om hur de olika markörerna påverkar hur människor upplevs av sin omgivning och de använder markörerna själva utifrån den kunskapen. De försökte även att omförhandla olika markörers innebörd för att ge individer nya möjligheter för självuttryck. Genom att analysera materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man se att elevernas tolkningar av karaktärerna också är baserade på etnicitet i form av en svensk identitet även om eleverna själv inte nämnde det. Det är viktigt att ta hänsyn till att mitt resultat är bundet till den sociala situation som den uppstod i och materialet går inte nödvändigt viss att generalisera till andra elevgrupper. Eleverna upplever en press från sociala medier och filmstereotyper att använda markörer på ett visst sätt och att pressen kan leda till psykisk ohälsa. Skolan som institution har således ansvar att hjälpa eleverna att ifrågasätta automatiserade representationer av olika kategorier (Reyes & Mulinari, 2005). Vilket även stöds av styrdokumenten som säger att vi ska motverka kränkningar och förtryck genom att arbeta med normer och värderingar utifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011b). Ett liknande samtal kan således användas för att uppmärksamma negativa stereotyper och eleverna kan tillsammans omförhandla markörernas innebörd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-35530 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Huss, Sofia |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds