Bakgrund: I Sverige har antalet invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste åren vilket medför att hälso- och sjukvården vårdar allt fler patienter som inte kan det svenska språket. Informationsutbytet mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av vårdandet. Arbetet inom hemsjukvården kan vara utmanande då allt fler patienter vårdas hemma, och sjuksköterskor ska kunna leva upp till de krav som ställs på att ge alla patienter god vård på lika villkor. Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter. När kommunikationen inte fungerar på grund av språkbarriärer riskerar patientens vård att drabbas negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid mötet med patienter i hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med åtta semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor, en specialistsjuksköterska inom vård av äldre samt fyra sjuksköterskor deltog. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Sjuksköterskorna använde sig ofta av olika strategier för kommunikation, genom kroppsspråket samt anhöriga och vårdpersonal som tolkar. Vidare upplevde sjuksköterskorna utmaningar i vårdarbetet vid språkbarriärer, där mer tid avsattes för patienterna. Även förutsättningar för god vårdrelation samt bedömning försvårades vid språkbarriärer. Sjuksköterskorna upplevde även skillnader i vårdmötet när ett gemensamt språk saknas, där kunskapen om olika kulturer upplevdes bristande. Språkbarriärer påverkade även sjuksköterskornas arbetsbelastning samt patienters förväntningar på hemsjukvården. Slutsats: Det krävs en fungerade kommunikation för att skapa en god vårdrelation. Att använda auktoriserad tolk är inte alltid optimalt inom hemsjukvårdens verksamhet då det krävs mer planering. Ofta tolkar anhöriga och kollegor istället. Det upplevdes ta mer tid att vårda patienter som inte talar svenska, önskemål fanns om att verksamheten anställer fler sjuksköterskor. Bristande kunskap om olika kulturer upplevdes, mer utbildning inom kulturella skillnader var önskvärt för att vårdrelationen med patienten kan förbättras. Förväntningarna på hemsjukvården upplevs höga från patienter som inte talar svenska, genom lättillgänglig skriftlig information på olika språk om hemsjukvårdens verksamhet kan rätt information nås ut till patienterna. / Background: In Sweden the number of residents with a foreign background has increased, and as a result it is becoming more common in the health care to care for patients who cannot speak the Swedish language. The exchange of information between the patient and the nurse is an fundamental part of the care. The work within home care can be challenging as more patients are cared for at home and nurses must be able to live up to the requirements that are set, for all patients to receive good care on equal terms. Linguistic barriers can be a challenge for nurses when meeting patients. When the communication does not work due to language barriers, the patient's care risks being affected negatively. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of language barriers when meeting patients in home care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with eight semi-structured interviews. Three district nurses, one specialist nurse in the care of the elderly and four nurses participated. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories and ten subcategories. The nurses often used different strategies for communication, through the body language, and relatives and nursing staff as interpreters. Furthermore, the nurses experienced challenges in the health care by language barriers, where increased time was spent for the patients. Prerequisites to establish a good care relationship and nursing assessment were more difficult due to language barriers. The nurses also experienced differences in health care meeting when a common language is missing, where the knowledge of cultural differences was felt to be lacking. Language barriers also affected the nurses' workload and patients' expectations of home care. Conclusion: A well-functioning communication is required to create a good care relationship. Using an authorized interpreter is not optimal within the home care, as more planning is required. Instead relatives and colleagues are used as interpreters. It was perceived to take more time to care for patients who do not speak Swedish, therefor there was a wish that more nurses should be hired. Lack of knowledge in cultures was experienced, more education in cultural differences was desirable to improve the care relationship. The expectations of home care were high from patients who dont speak Swedish, through easily accessible information about home care in different languages can the right information reached to the patients.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-90019 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jasarevic, Adisa |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds