Polismyndigheten i Sverige ombildades den 1 januari 2015 till en nationell myndighet. Omorganisationen skedde med syfte att underlätta styrningen, öka flexibiliteten och kostnadseffektiviteten samt förbättra resultaten. Detta skulle innebära resursstarka lokalpolisområden med högt beslutsmandat och närhet till medborgarna. I november 2015 visade en undersökning att missnöjet med omorganisationen var stort bland de medarbetare som skulle ingå i lokalpolisområdena. Denna studie har utformats för att förstå varför detta missnöje uppstått. Syftet med studien är att förstå vilken effekt omorganisationen har på polisers arbete och våra frågeställningar är: Hur skapas polisernas förståelse för omorganisationen? Vilka konsekvenser har omorganisationen haft för poliser i deras praktiska arbete? Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Ritzers rationaliseringsprocess och Berger och Luckmanns typifiering och institutionalisering. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer med tematiska frågor och sammanställt resultatet genom kategorier ordnade i kronologisk ordning. Studiens resultat visar hur poliserna skapar sin förståelse beroende på de fyra faktorerna informationsflöde, påverkansgrad, helhetssyn och hierarkisk nivå. Resultatet visar också att omorganisationen fått konsekvenser i form av ökad toppstyrning, otydliga verksamhetsmål och en utbredd motivationsförlust med uppsägningar som följd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-295298 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Jonasson, Joanna, Eksell, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds