Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking. De flesta anser att detta är en modern form av slavhandel och kan inte tänka sig att köpa sex av några andra än självständiga och frivilliga kvinnor. Att köpa sexuella tjänster av kvinnor som är tvingade anses vara moraliskt förkastligt. De upplever inte heller sig själva som kriminella och menar att polisen borde lägga alla sina resurser på att upplösa de kriminella ligor i samhället som handlar med kvinnor. Lagen upplevs dessutom som absurd då den bara kriminaliserar den ena parten. Men även om samstämmigheten är stor har vi upptäckt stora skillnader i språkbruket mellan de manliga sexköparna på internetforumen och i intervjuerna. De förstnämnda har ett mer sexualiserat språk vilket troligtvis beror på att de har befunnit sig på så kallade heta arenor där anonymiteten gör att ett sådant kan användas. Respondenterna har dessutom ett mer städat språk i intervjusituationen eftersom denna är forskningspräglad och därför inte kan ses som en lika fri arena. Åsikterna är dock desamma.Det finns en stor rädsla för att bli tagen av polisen och bli registrerad av myndigheter som inte har någon verklighetsförankring. Enbart ett fåtal sexköpare döms enligt lagen och även i propositionen finns en tendens att se lagen mer som avskräckande och normgivande. Detta märks varken i internetintervjuerna eller på internetforumen där ingen av de vi har haft kontakt med har slutat eller minskat sina sexköp. Inte heller i intervjun med de professionella socialarbetarna kan detta verifieras utan de menar att enbart lagen inte har varit någon anledning för deras klienter att upphöra med köpen. Det finns ett stort förakt bland de manliga sexköparna för den svenska lagstiftningen som de menar utövar överförmynderi. Männen ställer sig även kritiska till lagen eftersom de menar att den slår hårt mot de sexsäljande kvinnorna, särskilt de som är mest utsatta i gatuprostitutionen. Detta beror främst på att handeln mer än tidigare tvingas i det fördolda och att anonymiteten mellan köpare och säljare har blivit större. En vanlig åsikt är också att människohandeln med prostitution som syfte efter det att lagen trädde i kraft ha ökat. Männen ser dock inte som någon anledning att sluta köpa, eftersom de inte uppfattar sig som orsak till de ökade riskerna. Ett påtagligt avståndstagande från det ”ovanliga” finns även bland männen då konsekvenserna av sexköpslagen kommer i fråga. Här utvecklas diskurser där de manliga sexköparna uttrycker enhetligt att införandet av lagen har haft negativ inverkan för enbart de kvinnliga sexsäljarna på så sätt att de blivit mer utsatta för våld. Emellertid är männen eniga om att det är några andra ”farliga” män som utsätter dessa kvinnor för risker, inte de själva. Återigen skapas en uppenbar uppdelning i ”vi” som är normala män som köper vanligt mjuksex och ”de” farliga och våldsamma. Vidare har vi upptäckt att det finns stora likheter i hur männen och den svenska prostitutionspolicyn definierar sexualitet. Den rådande expertdiskursen om den goda sexualiteten verkar ha slagit igenom även när det gäller män som begår en brottslig handling genom att köpa sex. Samma terminologi används för att beskriva sexköp, det vill säga den ska ske mellan två ansvarsfulla vuxna människor och det handlar om vanlig sex utan några konstigheter. Det finns också en vilja att förändra bilden av den patologiserade sexköparen till förmån för den vanlige mannen. Begreppet vanligt är ständigt närvarande i diskussionerna. På så sätt distanserar sig männen från att vara avvikande och identifierar sig med det som betraktas som ”normalt”. Att passa in i normen blir i detta sammanhang väldigt viktigt. Sexköpet handlar då om normal sexualitet där såväl den kvinnliga sexsäljaren som den manliga sexköparen njuter på samma sätt. Emellertid likställs sexköpet som vilken handelsvara som helst. Enligt de manliga sexköparnas perspektiv blir det likvärdigt att köpa någon annans kropp och att köpa hårklippning. Detta problematiseras inte vidare i diskussionerna, utan förblir en aspekt av sexualiteten. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som finns kring sexköp och sexköpslagen. Våra frågeställningar är: Hur sexköpare resonerar kring sexköp och sexköpslagen, dels genom deras individuella resonemang och dels genom diskussioner sinsemellan? Vilka erfarenheter och tankar har professionella av hur sexköpares handlingsmönster och förhållningssätt påverkats av sexköpslagen? Uppmärksamhet har riktats mot den manlige sexköparen. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört internetintervjuer med sju män som har erfarenhet av att köpa sex. Vi har även gjort en kvalitativ intervju med två socialarbetare som arbetar med män som upplever att de har problem med sin sexualitet. Dessutom har vi närvarat på två Internetforum där sexköp och sexköpslagen diskuteras. Delar av denna diskussion använder vi i analysen. Våra teoretiska verktyg kommer huvudsakligen att utgöras av socialkonstruktivism och diskursanalys. Vi har kommit fram till att sexköpare betraktar sig själva som vanliga män och att de vill komma bort från samhällets syn på dem som patologiserade. Det finns en samstämmig uppfattning om att sexköpslagen bör avskaffas och att samhället istället bör lägga mer resurser på att bekämpa trafficking. Dessutom uttrycks en stor irritation över samhällets överförmynderi. De flesta männen framhäver att de endast vill köpa sex av självständiga, frivilliga kvinnor och inte av någon som har blivit tvingad. En vanlig åsikt är att lagen har gjort sexhandeln mer riskfylld för kvinnorna, särskilt de som säljer sig på gatan, men detta är ingen orsak som får männen att vilja sluta köpa sex. Detta förefaller emellertid inte påverka männens benägenhet att köpa sex. I vår studie har vi slutligen funnit likheter mellan de sexköpande männens syn på sexualitet och den syn på sexualitet som presenteras i den svenska prostitutionspolicyn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26505 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Bajrami, Maida, Andersson, Ulrika |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds