Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av fjorton underteman som bildade tre huvudteman, som i sin tur belyste förutsättningar för en god upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården; kunskap, respekt och empati samt kommunikation. Slutsats: För att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning krävs utbildning av studenter och befintlig hälso- och sjukvårdspersonal. En ökad kulturell kompetens krävs för att undvika ett bemötande med brist på respekt och empati. För att främja en god kommunikation krävs tillgång till pålitliga och kompetenta tolkar. Klinisk betydelse: Det finns ett stort behov av rutiner och riktlinjer gällande vård av kvinnor som utsatts för könsstympning. / Background: Female genital mutilation is a several thousand year old cultural tradition, which mostly occurs in African countries. The procedure involves very serious, both immediate and long-term, complications. The number of genitally mutilated girls and women in the world is estimated at 140 million. Globalization has meant that girls and women subjected to the procedure may come into contact with health care professionals with no prior experience in this patient group. Aim: To describe how women subjected to genital mutilation is experiencing the encounter with health services. Method: A literature review based on twelve scientific studies with a qualitative approach. Results: The result consists of fourteen sub-themes forming three main themes, which in turn highlights the prerequisites for a good experience of the encounter in the health care; knowledge, respect and empathy and communication. Conclusion: To increase knowledge about female genital mutilation education of students and existing health-care professionals is required. An increased cultural competence is necessary to avoid an encounter with a lack of respect and empathy. To promote good communication, access to reliable and competent interpreters is required. Clinical significance: The results show that there is a great need for routines and policies relating to care of women who have undergone genital mutilation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-255 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Sjöberg, Ida, Kleist, Charlotte |
| Publisher | Röda Korsets Högskola, Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0098 seconds