Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge. Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst. Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst. Dessa antaganden förenklar undersökningen men riskerar samtidigt att undervärdera den norska familjens köpkraft. Den disponibla inkomsten är nästan 40 procent högre för den norska familjen än för den svenska. Då är inte växelkursen medräknad. Därmed skiljer det ännu mer om man går till banken och växlar pengarna. Men när det gäller köpkraften är vi intresserad av vilken mängd varor familjerna kan köpa i hemlandet för sin disponibla inkomst. Då de genomsnittliga kostnaderna är 22,2 procent högre i Norge än i Sverige utan hänsyn till växelkursen, blir slutsatsen av den här uppsatsen att den norska familjen har 14,0 procents större köpkraft än den svenska familjen. / This paper is written at the request of GrenseTjänsten Morukulien, which is an organization that helps people, companies and other organizations that have commisions in both Sweden and Norway. The purpose of this paper is to compare the cost of living for a family with two children in Arvika and Kongsvinger and to find out which family who has the biggest purchasing power. The purchasing power is how much you can consume for your disposable income. The cost of living is compared to a family with two children. The survey is based on the assumption that everything you consume, you consume in your native country. Furthermore it is assumed that both families and have the same consumption behavior as an average Swedish family with two children with a comparable income. These assumptions simplify the survey, but on the other hand, the risk of underestimating the Norwegian family´s purchasing power arises. If you exclude the exchange rate, the disposable income is almost 40 percent higher for the Norwegian family than for the Swedish family. Therfore there´s an even bigger difference if one goes to the bank and exchanges money. But when it comes to the purchasing power we are interested in how much the families can consume for the disposable income in their native country. The average prices are 22,2 percent higher in Norway than in Sweden, without consideration to the exchange rate. The conclusion of this paper is that the Norwegian family has 14,0 percent more purchasing power than the Swedish family.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-393 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Karlsson, Martin |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0144 seconds