Europeiska Unionen (EU) gör stora ansträngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fått ett allt större inflytande har Bokföringsnämnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsområdet i Sverige.År 2004 gjorde därför BFN ändringar inom sitt normgivningsområde och startade arbetetmed att utveckla det senare så kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, där företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges på dettasätt möjligheten att inom sin respektive kategori använda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trädde i kraft den 1 januari, 2007 och är specifikt utformat för mindreenskilda näringsidkare och handelsbolag, där andelarna innehas av fysiska personer.Tillämpningen av detta nya regelverk är idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrån flera olika synvinklar. Det har ifrågasatts omen förenkling verkligen har uppnåtts. Det är även tveksamt om regelverket verkligen ärutformat på ett sådant sätt att mindre och medelstora företag på egen hand och utansvårigheter kan använda sig av det. Fakta talar för att den största delen av detadministrativa redovisningsarbetet i de mindre företagen fortfarande idag utförs avredovisningskonsulter.Mot denna bakgrund har vi valt att fokusera vårt arbete på K1-regelverket.Forskningsfrågan har vi formulerat på följande sätt: ”Hur borde K1-regelverket hautformats för att få mer genomslagskraft hos företagarna och redovisningskonsulterna?”Vi har velat få fram hur redovisningskonsulterna arbetar med och resonerar kringregelverket samt om kritiken mot projektet är berättigad och om regelverket hade kunnatutformas på ett bättre sätt. Vårt resultat har vi fått fram genom att vi har arbetat enligt enkvalitativ undersökningsmetod där vi har haft ett hermeneutiskt synsätt.Trots att åsikterna om K1-regelverket var blandade var informanterna helt överens om atten implementering av detta nya regelverk inte skulle vara komplicerat eller krävande,åtminstone inte för redovisningskonsulter. Den samlade uppfattningen var dock att detfortfarande, trots förenklingsåtgärder, anses för svårt för att företagen på egen hand skakunna sköta hela redovisningsarbetet. Vi har under uppsatsprocessen fått förslag påytterligare förenklingar för berörda parter och även fått en insikt om att det är mycketattityder och bekvämligheter som gör att K1-regelverket inte har implementerats. / Uppsatsnivå: C
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-18939 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Akdemir, Bulduk, Mattsson, Carolina, Östman, Marie |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; 2008KF28 |
Page generated in 0.0015 seconds