Denna uppsats har som mål att undersöka om, och i så fall hur, gestaltningen av psykopaten på film skiljer sig från psykiatrins beskrivning. Uppsatsen tar även upp människosynens påverkanpå dramaturgi och gestaltning. Den hermeneutiska analysen görs på tre amerikanska produktioner: American Psycho (Mary Harron, 2000), Basic Instinct (Paul Verhoeven, 1992) och Halloween(Rob Zombie, 2007). Analysen grundar sig främst på psykiatriska teorier av Robert D. Hare och filmteorier av Wayne Wilson. Slutsatsen i uppsatsen är, att filmerna baserar sina karaktärer på de karaktärsdrag psykiatrin anser vara typiska för psykopaten, men adderar faktorer till karaktären. Detta görs för att uppnå ökad underhållning och spänning. Dramaturgin påverkas starkt av den psykologiserande människosynen i filmerna, som fokuserarpå begär och instinkter.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-21421 |
Date | January 2013 |
Creators | Bång, Jenny |
Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds