Sammanfattning/AbstractEriksson, Pia (2018). Språkinlärningsinteraktion. Speciallärarprogrammet, Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragElever med språkstörning har svårigheter att nå kunskapskraven då språkliga förmågor är icentrum i skolans läroplan. Skolan har ett ansvar för att alla elever ska få samma möjlighet attnå målen i alla ämnen. Då flertalet elever med språkstörning får ordinarie undervisning finnsdet en förhoppning och strävan om att dessa elever ska ges samma möjligheter som elever påkommunikationsskolor eller specialskolor.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra om det språkutvecklande arbetet för elever med gravspråkstörning ser olika ut på en ordinarie skola och en kommunikationsskola. Särskilt fokusligger på hur läraren interagerar med eleverna.- På vilket sätt skiljer sig lärarens sätt att kommunicera med elever med språkstörning på enkommunikationsskola och en ordinarie skola?TeoriMitt arbete har som teoretisk utgångspunkt att barn lär i samspel med varandra och medvuxna, och att kommunikationen spelar en viktig och avgörande roll. Dessa idéer förankrasteoretiskt hos Vygotskij (1934; 2001) och Hattie (2012). Vygotskijs syn på omgivningensbetydelse för barnets lärande står i fokus i arbetet. Hatties (2012) metaanalys om hur viktigaläraregenskaper är för att elever ska utvecklas åskådliggörs. Språkstörning och dess kriteriumbeskrivs samt det stora forskningsunderlag som beskriver svårigheterna i skolarbetet förelever med språkstörning (Conti-Ramsden et al., 2009).MetodI denna studie har jag använt mig av strukturerade observationer som undersökningsmetod.Det empiriska materialet togs fram genom observationer utifrån Dockrells et al. (2012)verktyg för det kommunikationsstödjande klassrummet.ResultatPå kommunikationsskolan sågs en större benägenhet att uppmärksamma och bekräfta eleversyttranden och att agera förebild för ett språk eleverna ännu ej behärskar. Användning avgester och pausering, även ett lugnt taltempo, var vanligare på kommunikationsskolan än denordinarie skolan. Det finns skillnader på kommunikationsskolan och ordinarie skolan i antaletelever. Kommunikationsskolan har ett elevantal på 6 och ordinarie skolan har ett elevantal på27. Detta kan vara av avgörande betydelse för att skillnaden blev stor på vissa punkter.Specialpedagogiska implikationerFlertalet elever med språkstörning genomför sin skolgång i andra skolformer änkommunikationsskolor eller specialskolor. Det är därför viktigt att språkutvecklandearbetssätt med hög evidens får fäste i vanliga skolformer och inte enbart på våra specialskoloreller kommunikationsskolor. En högre utbildning för lärare kan öka medvetenheten och detspråkliga intresset om hur interaktion utförs för en gynnsam språkutveckling. Forskningensäger dock att det inte är avgörande om läraren har en hög utbildning för att bedrivautvecklande språklig interaktion med eleverna, utan det viktigaste är ett språkligt intresse ochmedvetenhet om hur viktigt det är att ge elever olika strategier i sin språkliga utveckling(Justice, 2008). Väl medveten om detta borde det finnas stora möjligheter för alla eleveroavsett skolform att få språkutvecklande undervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29289 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Eriksson, Pia |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds