Kollegialt lärande är ett begrepp som är aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lärande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lärande, vilket det kollegiala lärandet handlar om. Förskolan kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrån styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens är avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan präglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lärande, eller lärande i arbetslag, kan ses som informellt lärande då det kollegiala lärandet handlar om att lära i vardagssituationer tillsammans med andra: lära av och med varandra. Begreppet kollegialt lärande kan beskrivas på olika sätt, bland annat kan det även benämnas som kollektivt lärande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar på olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lärande, bland annat att det krävs stöd från chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lärandet utifrån tidigare forskning är bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhållningen i arbetslaget. Studien bygger på den sociokulturella teorin kring lärande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med kollegialt lärande i arbetslag i förskolan. Frågeställningarna var vad begreppet kollegialt lärande betyder för förskollärare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lärande i arbetslag.Undersökningen är en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetade i olika arbetslag på olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lärande är ett begrepp som kan beskrivas på olika vis. En majoritet av förskollärarna beskriver begreppet som att lära av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. Några förskollärare hade svårt att definiera begreppet. Flera nämner även hur de ser aktionsforskning som kollegialt lärande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lärandet. Många förskollärare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv påverkar det kollegiala lärandet. Att känna stöd av varandra samt att känna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lärandet. Tid var en faktor som alla förskollärare talade om såväl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lärandet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-10110 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Norrman, Annica, Sandersson, Anna |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds