Evidensbaserat förhållningssätt har varit högt prioriterat i svensk sjuksköterskeutbildning de senaste decennierna. Trots det är det endast en låg andel av nyutexaminerade sjuksköterskor som uppger att de använder forskning i sin vardag. Avsaknaden av ett evidensbaserat förhållningssätt i den verksamhetsförlagda utbildningen har på senare år visat sig vara en av anledningarna till att sjuksköterskestudenter inte upplever sig utveckla ett evidensbaserat förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning av att handleda studenter i evidensbaserat förhållningssätt inom kommunal hälso- och sjukvård. Fenomenografisk ansats användes till analys av två fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från två olika kommunala sjuksköterskeenheter. Det framkom fyra huvuduppfattningar som resulterade i beskrivningskategorier; 1) vetenskaplig kommunikation, 2) vara med, 3) bygga av erfarenhet och 4) begränsas av tid. Det gemensamma temat som framkom var att förstå kontexten. Med hjälp av handledarledd reflektion kunde studentens kliniska kompetens och helhetsyn utvecklas, vilket möjliggjorde en förståelse för kontexten. Först då var det möjligt för studenten att sammanfoga de tre delarna i evidensbaserat förhållningssätt: klinisk kompetens, bästa tillgängliga kunskap och patientens situation och önskemål. Resultatet visar på ett behov av samarbete mellan det kliniska och det teoretiska i sjuksköterskeutbildningen. För att möjliggöra en god handledning i evidensbaserat förhållningsätt skulle det vara värdefullt att utforska hur samarbetet mellan högskolan och den kliniska verksamheten kan stärkas. / Evidence-based practice has been highly prioritized in Swedish nursing education in recent decades. Nevertheless, only a low percentage of newly graduated nurses report that they use research in their daily work. The lack of evidence-based practice in the clinical education has been proven to be one of the reasons that nursing students’ did not develop competence in evidence-based practice. The purpose was to describe nurses' perceptions as preceptors teaching evidence-based practice in municipal health care. Phenomenological approach was used to analyze two focus group interviews at two municipal health care units. The data analysis resulted in four description categories; 1) scientific communication 2) be involved, 3) build through experience and 4) limited by time. Understanding of the context emerged as the common theme. With the help of preceptor-led reflection, the student's clinical skills and holistic view of the patient could be developed, which enabled an understanding of the context. Only then it was possible for the student to merge the three parts of evidence-based practice; clinical expertise, best available knowledge and patient's situation and preference. The result shows a need for cooperation between the clinical and theoretical part of nursing education. To develop a good preceptorship in teaching evidence based care it would be valuable to explore how cooperation between the university and the clinical settings can be improved.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-38416 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Larsson, Sanna |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds