Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-105496 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hultman, Axel, Paulsson, Felix |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds