Syftet med detta arbete var att undersöka om rötning är en möjlig metod att använda som avfallshantering på Åland. Målet med detta arbete var att skapa ett underlag för hur avfallet bör samlas in och hur slutprodukten i form av biogödsel bör distribueras. Arbetet har undersökt var anläggningen bör vara placerad för att minska miljöpåverkan och underlätta transporter av substrat och slutprodukt. Arbetet har även undersökt fördelarna med att använda rötning istället för kompostering som behandlingsmetod för avfallet som uppkommer på Åland. Mycket av Ålands avfall komposteras eller skickas vidare för förbränning. Detta ger en negativ miljöpåverkan då det är långa transportsträckor och bildandet av växthusgaser vid kompostering som släpps ut. Placeringen av anläggningen har valts till Svinryggens deponi då platsen anses vara lämpligast i dagens läge. Genom ett studiebesök bestämdes platsen efter att undersökt faktorer som: transportsträckor för att hämta avfall och lämna biogödsel, eventuella markarbeten för att få plats med anläggningen och hur tätbebyggt det är runt omkring för att undvika luktstörningar hos grannarna. Utifrån placeringen har ett system för insamling och distribution bestämts. Insamlingen av hushållsavfall bör gå till på följande sätt. Vid glesbebyggda områden har man stationer där avfall samlas och töms regelbundet. Vid mer tätbebyggda områden kan fastighetsnära hämtning erbjudas. Inhämtning av gödsel sker via ett mellanlager där bönderna kan lämna gödsel i utbyte mot rötrest. Avlämning av gödsel och hämtning av biogödsel sker på förbestämda datum för att minska lagringstiden av gödsel och biogödsel. Mellanlagret bör vara placerat i närheten av de gårdar som lämnar gödsel för att minska transportsträckor. Att använda rötning istället för kompostering ger en del fördelar. Mindre miljöpåverkan av växthusgaser då de gaser som släpps ut har en lägre global uppvärmningspotential jämfört med de gaser som släpps ut vid kompostering. En rötningsanläggning på Åland skulle släppa ut 3 101 ton koldioxidekvivalenter jämfört med kompostering som skulle släppa ut 54 503 ton koldioxidekvivalenter. Rötning ger en bättre energibalans än kompostering då stora mängder värme bildas vid kompostering som inte tas om hand. Rötning kan även ge bättre kontroll över näringsinnehållet i biogödseln, vilket minskar risken för övergödning. Investeringsbehovet för anläggningen ligger på ca 24 miljoner SEK. Den rörliga årskostnaderna för anläggningen ligger på 2,7 miljoner SEK. varav ca 2 miljoner SEK är kostnaden för personalen om anläggningen är dimensionerad för 21 760 ton avfall per år. Detta gör att den oavvattnade rötresten bör säljas för 0,09 SEK per kg. Rötresten kan även säljas för ett pris baserat på näringsinnehållet. Försäljningspriset skulle bli 0,08 SEK per kg om priset skulle baseras på näringsinnehållet. Detta pris skulle inte kunna täcka den rörliga årskostnaden. En del osäkerheter finns då näringsinnehållet bara har uppskattas och är därför svårt att säga om försäljningspriset på 0,08 SEK per kg är rimligt. Rötresten kan även säljas som avvattnad för ett försäljningspris på 2,21 SEK per kg ts för att täcka den rörliga årskostnaden. / The purpose for this project is to evaluate if anaerobic digestion is possible as a waste management method on Åland islands. The goal with this project was to create a plan for how the waste should be collected to the anaerobic digestion plant and how the end product should be distributed to the farmers. This project have investigated where the plant should be located to reduce the impact of the environment and to make the transportation of the waste and end product easier. This project have also investigate the benefits of using anaerobic digestion instead of composting. A lot of Ålands islands waste is composted or sent to other countries for burning. It affects the environment in a bad way because of its long transportation distance and the formation of greenhouse gases that are released in composting. Svinryggens landfill has been chosen as the location for the plant. It was chosen by a visit to the different sites after taking factors like transportation distance for the waste and product, if there needs to do any ground work before the construction and if there are a lot of neighbors in case of an odor problem. Based on the location a system of gathering and destitution have been decided. Collecting household waste should be collected in a similar way as today. By areas where the people living is spread out like in the county side. There will be a waste station where the people leave there waste and then later picked up and transported to the plant. The station is emptied regularly. In areas where people live closer together the waste can be collected by their homes. Collection of manure will be happen in a storage place which is located close to the farmers. The farmers will leave the manure in exchange of the digestate. The collection will occurs on scheduled dates to reduce the storage time. To use anaerobic digestion instead of composting will give some advantages. Less environmental impact of greenhouse gases because of the gases that are released during anaerobic digestion have a lover global warming potential then the gases that are formed during composting. A anaerobic digestion plant on Åland would release 3 101 ton carbon dioxide equivalents while a compost would release 54 503 ton carbon dioxide equivalents. Anaerobic digestion are Anaerobic digestion gives the waste management system a better energy balance then using composting because of the heat that is generated when composting. Better control of the nutrients that will be used for farming which reduces the risk of over-fertilization. The investment for the plant is 24 million SEK. The yearly cost for the plant is 2,7 million SEK. About 2 million SEK is personal costs if the plant dimensioned for 21 760 ton waste. This makes the price 0,09 SEK for every kg, which the digestate should be sold for to cover the yearly cost. The cost can also be decided by taking the nutritional value into account. This makes the price 0,08 SEK per kg based on the nutritional value. This price would not cover the yearly cost for the plant. The nutritional value of the digestate is estimated and that makes it hard to determine if the price of 0,08 SEK per kg is reasonable. The digestate can also be sold with the water removed. This makes the price 2,21 SEK per dry matter to cover the yearly cost for the plant.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-179242 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Allerborg, Marcus |
| Publisher | KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0095 seconds