Syfte. Psykisk ohälsa verkar vara ett alltmer vanligare fenomen bland elitidrottare. 30 procent av Sveriges elitidrottare har någon gång under sina karriärer upplevt psykisk ohälsa menar Åkesdotter och Kenttä (2015). Därför har jag avsett med denna undersökning att analysera elitsatsande idrottares mentala förmågor.Metod. Studien baserades på en kvantitativ undersökningsmetod där 54 elitsatsande idrottare deltog i studien. Studien undersökte fyra dimensioner av mentala förmågor som operationaliserades ner till underdimensioner med hjälp av Hassméns, Kenttäs och Gustafssons (2009) tolkningar av de olika dimensionerna. Avslutningsvis analyserades datan med hjälp av beskrivande analyser och korrelationsanalyser.Resultat. Undersökningens resultat indikerade höga medelvärden för respondenternas självuppskattade förmåga inom de olika mentala förmågorna. Korrelationsanalyserna kunde främst visa på starka signifikanta samband mellan koncentrationsförmågan och självförtroende-förmågan samt självförtroende-förmågan och spänningsregleringsförmågan.Diskussion. Idrottarna verkade ha goda mentala förmågor, men med möjligheter till förbättring. Utifrån resultaten kan man tolka att självförtroende, koncentrationsförmåga och spänningsreglering är tre betydelsefulla förmågor för att utveckla prestation samt för att behålla ett gott välmående.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-76588 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Andersson, Simon |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0096 seconds