Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-4605 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gutu-Göransson, Irina |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2016:76 |
Page generated in 0.0019 seconds