The purpose of this study was to investigate how often a character of a TV-series non-observed the conversational maxims, and if non-observances can be used for characterization in TV-series. The aim of this study was also to examine how much conversations and generally unknown conversational rules can affect people and their entire perception of others. The study focused on the main character of the TV-series Sherlock and investigated how often Sherlock breaks the conversational maxims, in what ways he does so, and how 20 respondents would describe Sherlock based on his conversational input. The most frequent non-observance turned out to be flouts and the most commonly non-observed maxim was the maxim of relation. According to the survey that the respondents answered, there seems to be a correlation between Sherlock’s conversational input and how they would describe him. In general, the respondents applied more negative personality traits to Sherlock when describing him based on excerpts where he did not observe the conversational maxims, whereas they described Sherlock in a more positive manner when he followed the conversational maxims. / Syftet med denna studie var undersöka hur ofta en karaktär från en TV-serie bröt mot konversationsmaximerna, samt huruvida brytandet av konversationsmaximer kan användas som verktyg i karaktärisering i TV-serier. Vidare var även syftet med denna studie att utforska hur stor påverkan som konversationer och, generellt sett, okända konversations-regler har på människor och hela deras perception av andra människor. Studien fokuserade på huvudkaraktären i TV-serien Sherlock och undersökte hur ofta Sherlock bryter mot konversationsmaximerna, på vilket sätt detta görs samt hur 20 informanter skulle beskriva Sherlock baserat på hans konversationer. Den vanligaste formen av icke-observerande visade sig vara flouts och den maxim som främst gick oobserverad förbi var relationsmaximen. Enligt enkäten som informanterna fick svara på tycks det finnas en koppling mellan hur Sherlock deltar i konversationer och vilka personlighetsdrag som kan användas för att beskriva honom. Generellt sett valde informanterna i högre grad negativa personlighetsdrag för att beskriva Sherlock efter att han brutit mot konversations-maximerna, medan de istället beskrev honom mer positivt när han följt konversations-maximerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-74781 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hallén, Alexsandra |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds