Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. Metod: Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. Resultat: I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-2101 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Gunnarsson, Jenny, Johansen, Ulrica |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds