Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgå vid händelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer på skolan. Det finns inga direktiv från varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka händelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhämtat krisplaner från fem grundskolor med årskurser från förskoleklass till årskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpå jag upptäckt stora skillnader och även likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat på tre utkristalliserade teman: Elevs dödsfall Uppföljning av elever som mår dåligt till följd av inträffat dödsfall Situationer som en enskild skola är ensam om att lyfta upp Vidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns känslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris. Jag söker även efter indikationer på att barn som mår dåligt till följd av att föräldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna. Då jag inte finner några indikationer på att dessa barn omfattas av krisplanernas åtgärder för jag en diskussion om dessa barns specifika reaktioner på separationen i slutdiskussionen. Jag diskuterar även huruvida barnen får vara delaktiga i utformandet av krisplanerna på skolan utifrån barnkonventionens tredje artikel som belyser att barns bästa alltid skall komma i främsta rummet samt tolfte artikeln som lyfter fram att barns åsikter alltid skall tas i beaktande i situationer som rör dem. / Each school is obligated to maintain an emergency plan in case of events and situations that could lead to a state of crisis with one or among several individuals at school. There are no directives from the department of work environment or the department of education on how an emergency plan should look like or what topics to be covered. This gives each school the freedom of choice to form the emergency plan in their own manner. I have gathered emergency plans from five elementary schools ranging from preschool to fifth grade and upon critical analysis, great differences was noticed but also some similarities which I will describe in my results. Focus was put into three recurring themes noticed: Death of a pupil Follow up of pupil´s feeling depressed as a result of occurred death Emergency plan topics covered by one individual school only There is a discussion around how the emergency plans are formed and around the three themes which then are connected with psychological research around children’s emotions when a state of crisis occur and their ability to handle and process a state of crisis. I also seek indications that children feeling depressed as a result of parents separating are considered in the emergency plan. As no indications where found that this was covered in the emergency plans there is a discussion around children’s specific reactions to a separation within the end discussion. There is also a discussion if children can take part in the creation of the emergency plans at their school on the basis of the children’s convention, third article which points out that the children’s best must be of the highest interest and the twelfth article which points out that the children´s opinion must be considered in situations where they are affected.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-3427 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Gysell, Jessica |
| Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds