Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad måste ske utifrån elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-väntningar kring ämnet, men stort intresse för livsfrågor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. Lärare tenderar å andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag på grund av oro att hamna i svåra situationer eller på grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya ämnesplanen som fått kritik för att vara alltför faktaorienterad. Detta på bekostnad av den existentiella dimensionen som syftar till att disku-tera livsfrågor och stärka elevernas personliga utveckling, vilket varit en viktig del av relig-ionsundervisningen sedan 1960-talet.Syftet med denna uppsats är därför att i liten skala utvärdera ämnesplanens eventuella konse-kvenser för livsfrågeorienteringen och beskriva dessa. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Har livsfrågeorienteringen fått minskat utrymme i formuleringen av den nya ämnesplanen? Hur arbetar de två religionslärarna som hörs i denna uppsats med livsfrågorna inom ramen för GY11 jämfört med tidigare och hur motiveras eventuella förändringar? Först görs en litteraturstudie där jag beskriver olika författares tolkningar av den nya ämnes-planen utifrån uppsatsens syfte. Här kan nämnas t.ex. Mats Monsen som skrivit en stu-dentuppsats i ämnet, Sven Hartman som skrivit flera artiklar om livsfrågor i religionsunder-visningen samt Ola Björlin. Efter detta intervjuar jag två lärare. Undersökningen är kvalitativ och intresserar sig för huruvida de två lärarna arbetar annorlunda med livsfrågor i och med GY11.Litteraturstudien visar att livsfrågorna tappat mark jämfört med tidigare kursplaner. Intervju-erna visar att lärarna ser styrdokumenten som något som ska tolkas och fyllas med innehåll. Livsfrågorna kan motiveras ur flera formuleringar, framförallt finner man stöd för dem i nya begrepp som identitet och religion och vetenskap, men också i etiken. Dessutom tolkar lärarna in den existentiella dimensionen i kunskapskraven och då framför allt de högre betygskriteri-erna.Livsfrågornas status ser ut att ha minskat när ämnesplanen analyseras för sig själv. När den tolkas av de två lärarna jag intervjuat blir resultatet annorlunda. Det visar sig dock att livsfrå-gorna i stor utsträckning ses som en konsekvens av undervisningen och inte som utgångs-punkt, vilket skolinspektionen efterfrågade. Denna ambition har funnits länge och formule-ringen av den nya ämnesplanens kunskapskrav är ett exempel på hur vi kommer längre ifrån det målet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-36545 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Andersson, Jessica |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds