Föreliggande studie byggde på två teorier; en utvecklad version av Psykosociala Strategier för olika faser av idrottsskaderehabilitering gjord av Ivarsson et al. (2018) samt Sociala stödteorin av Lakey och Cohen (2000). Syftet med studien var att undersöka herr elitfotbollsspelares upplevelse av socialt stöd under rehabiliteringens olika faser efter en svår idrottsskada. En kvalitativ design användes där intervjuguiden har baserats på valda teorier samt tidigare forskning. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 10 herr elitfotbollsspelare som återvänt till fotbollen efter en svår idrottsskada. En tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) har använts och genererat i fyra huvudteman, 13 sub-teman och ett flertal koder som besvarat studiens två frågeställningar. Resultatet tyder på att det var olika upplevelser, i de olika fyra huvudteman. Det första temat (före skadan) visar att fotbollsspelarna upplevde att det fanns krav i att prestera på elitnivå. Det andra temat (reaktionen på skadan) handlar om en upplevd ovisshet kring skadans innebörd. Tema tre (reaktionen på rehabiliteringen) visar att känslorna gick från negativa till mer positiva. Under det fjärde temat (reaktionen på återvändandet) uttryckte fotbollsspelarna att de hade blandade känslor inför att återgå till fotbollen. Resultat visar att herr elitfotbollsspelare upplevde att socialt stöd var viktigt i samtliga faser av rehabiliteringsprocessen och framförallt känslomässigt- och informationsstöd. Vidare framkom det att socialt stöd var särskilt viktigt i andra fasen då det var mycket oro kring skadans innebörd. / The present study is based on two frameworks; a developed version of Psychosocial Strategies for Different Phases of Sports Injury Rehabilitation by Ivarsson et al. (2018) and the Social Support Theory by Lakey and Cohen (2000). The aim was to examine how male elite football players experienced social support during the various phases of rehabilitation following a severe sports injury. A qualitative design was used where the interview guide was based on above mentioned theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with 10 male elite football players who returned to football post a severe sports injury. Thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) was used which generated in four main themes, 13 subthemes and several codes that answer the two issues presented in the study. The result suggests that different experiences were present in the different four main themes. Regarding the first theme (pre-injury), elite football players experienced demands in performing at elite level. The second theme (reaction to injury), showed that the feeling of uncertainty about the meaning of the injury was prominent. The third theme (reaction to rehabilitation) included participants experiencing a gradual decrease in negative emotion and an increase in positive emotions during rehabilitation. Concerning the fourth theme (reaction to return to sport), the participants expressed mixed feelings towards participating in football. Findings of the present study show that male elite football players feel that social support is important during the rehabilitation process, especially emotion and information support. It appears that social support is most important in the second phase of rehabilitation because of uncertainty about the meaning of the injury.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-46656 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Zidén, Anna, Söderberg, Amanda |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds