Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare upplever att de introduceras i yrket. Studien bygger på en kvalitativ fenomenologisk metod med tillämpad tematisk analys där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgörs utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk, utifrån Alfred Schütz teoretiska ingång, som analytiskt bidragit till fenomenologiska begrepp som grupplivets kulturmönster, livsvärld, förhandskunskaper, typifieringar och kunskap, vilka format studiens resultat. I detta arbete har det redogjorts för anledningarna och betydelsen av att applicera teoretiska kunskaper i en praktisk kontext i förskollärarutbildningen. Studiens centrala resultat är att nyexaminerade förskollärare upplever det som svårt att leda ett arbetslag, särskilt vid avsaknad av samsyn. Vid analys av empirin uppmärksammas att tiden innan förskollärarutbildningen kan tänkas vara av betydelse, vilket kan påverka hur väl studenterna tar åt sig kunskaperna inom och efter förskollärarutbildningen aktuellt att ta i beaktning för framtida forskning men av utrymmesskäl inte platsat i denna uppsats. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-48605 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Eriksson, Johanna, Norlin, Anna |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds