Preschool, preschool class and comprehensive school are separate forms of schooling in Sweden. As a consequence, Swedish children experience two transitions between three school forms in little more than a year’s time. The aim of this qualitative study is to provide a better understanding of successful transitions. The study data is based on semi-structured interviews and the sample consists of both teachers and pupils. The study is based on a sociocultural theory with inspiration from Wenger´s model of learning and Wengers-Trayners theory of situated learning and community of practice. All three frameworks´ focus is on the environments importance for the students learning and learning as a process of participation in communities of practice. Results show that the students see themselves as active participants in their own development and learning but they interpret participation differently. The teachers, on the other hand, agreed upon what constitutes learning as well as the content in the education. But when the pupil transit between settings, the teachers do not exchange knowledge, experiences and information about said content, nor successful working methods. Instead, the focus is put on the pupil as an individual. In order to promote continuity for all pupils experiencing transitions between settings, it is important that there is a shared approach between all professionals involved. Here, a teacher with a Postgraduate Diploma in Special Educational Needs could help align practice and bridge the gap. / I Sverige går barn och elever i förskola, förskoleklass och skola. Det innebär att alla barn och elever erfar minst två övergångar mellan olika skolformer inom loppet av drygt ett år. Vid dessa övergångar kan eleverna uppleva en förändring vad gäller förväntningar från vuxna, hur kunskapsinhämtning prioriteras samt hur de ges möjlighet till delaktighet i respektive skolform. Syftet med detta examensarbete är att utifrån olika perspektiv nå kunskap om dessa övergångar samt att synliggöra de framgångsfaktorer som återges. Studien är en fallstudie vilket är en kvalitativ metod. Empirin samlades in under verksamhetsbesök men framförallt genom intervjuer i fokusgrupper. Därefter användes tematisering för att se mönster och likheter. Resultatet visar att eleverna upplever delaktighet, främst utifrån leken. Däremot definierar eleverna delaktighet på olika sätt beroende på vilken skolform de relaterar till. I studiens intervjuer framträder även en enig syn på vad kunskap och lärande är hos personalen men kunskaper, erfarenheter och information om de framgångsfaktorer som gynnat eleverna i lärandet kommuniceras inte i informationsöverföringen. Istället är informationen till stor del baserad på eleverna som individer. Inte heller används elevernas kunskap och erfarenhet i planeringen av övergångar vilket kunde användas till att planera kommande övergångar. Således visar studien på ett behov av att främja samverkan mellan skolformerna. Vår specialpedagogiska implikation är därför att en specialpedagog vars förståelse för de olika skolformerna kan ta vara på elevernas kunskap och fungera som övergångsamordnare. På så vis kan upplevelsen av sammanhang öka och progressionen i elevernas utveckling och lärande stödjas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-19686 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Wikdahl, Johanna, Witting, Katarina |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds