Nya kunskaper om hur hjärnan fungerar när långtidsminnen bildas ligger till grund för undervisningsmetoden spaced learning. Metoden utvecklades i Storbritannien i samarbete mellan lärare, hjärnforskare och socionomer och går ut på att inlärning sker i tre korta, intensiva block separerade av två tydliga pauser om 10 minuter då eleverna får göra en distraherande aktivitet som att rita, arbeta med lera eller jonglera. Just dessa pauser anses kritiska för bildning av långtidsminnen. I denna studie testades metoden inom biologiundervisning med ett slumpmässigt urval elever i en gymnasieklass. Elevernas minnen av de fakta som presenterades under lektionen kvantifierades i ett test 7 dagar efter testlektionen. Antalet poäng på minnestestet jämfördes med en population elever från samma klass som istället för spaced learning fått en lektion med en sammanhängande, mer traditionell, genomgång av samma fakta. Resultatet visar att elever som tillägnat sig kunskaperna i formatet spaced learning har signifikant högre poäng på minnestestet efter 7 dagar, vilket tyder på att dessa elever har fått fler långtidsminnen från undervisningen. Strategier i undervisningen som gör att eleverna minns det de lär sig sparar både tid och resurser i skolan och gör att elevernas kunskaper blir mer varaktiga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-32654 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Husmark, Johanna |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds