Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem biologilärare, yrkesaktiva på högstadie- och gymnasieskolor. De gav en nyanserad bild av hur laborationer kan tillämpas i undervisningen samt vilka hinder och möjligheter detta arbetssätt genererar. Laborationer anses som något positivt som ökar elevernas möjlighet till en djupare förståelse för ämnet. De bedöms även vara av stort värde för att väcka intresse hos eleverna. Arbetet med den naturvetenskapliga metoden löper som en röd tråd genom nästan allt laborativt arbete som utförs. De hinder som främst ses i samband med laborationer är av praktisk karaktär, såsom brist på material och tid. Dock bedöms det mesta vara anpassningsbart efter de förutsättningar skolan erbjuder. Genom att ha helheten i fokus vid det laborativa arbetet tros det ge ett betydelsefullt lärande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-13338 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Brander, Maria |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för biologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds