Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten: Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen. Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-12854 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Åkerlund, Linda, Östlund, Jacob |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Belysningslära, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Belysningslära |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds