Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

Alla länder har olika lagar och regler inom byggbranschen. Dessa lagar och regler sätter en grund till hur ett samhälle ser ut och är strukturerat. Det finns olika faktorer till varför vissa länder har mer lagar och regler medan andra har mindre. Genom att studera ett land som Sverige med Madagaskar kan man se tydliga skillnader inom lagar och regler. Studien kommer att undersöka de skillnader som finns samt om de lagar och regler som skiljer sig åt är till en fördel eller nackdel.Syftet med denna studie är att jämföra ett U-land och ett i land när det kommer till lagar och regler. I detta fall Madagaskar och Sverige.Studien kommer att baseras på intervjuer, litterära studier och en reseskildring. En jämförelse med ett annat land, i detta fall Madagaskar, som har en stor skillnad på struktur, säkerhet och process kommer även att undersökas och jämföras med Sverige. Informationen om Madagaskar kommer baseras på en reseskildring som skrivits utifrån en resa som gjordes.Länder som har en stor skillnad från Sveriges byråkrati kommer att jämföras och studeras. I och med att det finns många lagar och regler så har även dessa avgränsats till det som är relevant för denna studie.Studien visar att den byggprocess som Sverige har är mer omfattande och tar längre tid än vad det gör i Madagaskar. Ett samhälle fungerar utan en omfattande byggprocess men då kommer hållfastheten att kompromissas.Säkerheten på arbetsplatsen i respektive länder skiljer sig åt, där Sverige har fler lagar och regler angående arbetarnas säkerhet. Genom att ha fler lagar och regler angående säkerheten, kan arbetsplatsolyckor minskas samt att ohälsa förebyggs. / Every country have different laws and rules regarding construction work. These laws and rules are a foundation of how the structure in a country is.There is many reasons why some countries have more laws and rules than others. By studying a country like Sweden and compare it with Madagascar will show distinct differences when it comes to laws and rules. This study will examine the differences that exist and analyze whether the laws and rules that differs are at an advantage or a disadvantage.The purpose of this study is to compare an industrialized- and a developing country regarding laws and rules. In this case Madagascar and Sweden.This study is based on interviews, literature, and a travel book from a trip to Madagascar. The reason why Madagascar was chosen is because Madagascar has significant difference between structure and security. The information regarding Madagascar is based on a travel book that was written from a journey in the respective country.Countries that have similar structures and laws like Sweden are not included in this study. Since there are many laws and rules in Sweden, there will be a limitation to what laws and rules that will be applied in this study.This study shows that laws and rules are a contributing aspect to a structured, sustainable, functional building and indicates that the construction process in Sweden takes more time than what it does in Madagascar. This study also proves that a community can work without many laws and rules, however the solidity will be compromised. The safety in workplace in each country differs, with Sweden having more laws and rules regarding works safety. By having more laws and rules regarding safety leads to fewer accidents to occur as well as preventing ill-health.

As financial crime increases, banks face greater challenges in preventing money laundering.Since it is the employees of the Anti-Money Laundering (AML)-departments who play acrucial role in combating money laundering, this study will examine their attitudes andprofessional role. The study uses a qualitative method, where semi-structured interviewswere used for data collection. To continuously revise and further develop, an inductiveexploratory approach has been used. The study's theoretical framework is based oninstitutional theory, profession theory and theory of legitimacy, which together helped tocreate an analysis of the collected data. The results of the study indicate that the AMLdepartment is not only a recipient of external regulations but also plays an active role in thebank's ethical obligations. It also appears that employees' motivation is not primarily drivenby compliance with laws and regulations. Instead, the motivation lies in contributingpositively to society. The contribution to society strengthens the professional identity ofthe professional role. In their day-to-day work, AML-staff face significant challenges relatedto bank secrecy, which limit the possibilities for information exchange between banks andthus make it difficult to effectively combat money laundering.