<p>I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad. I böckerna saknas en sammanhållen förklaring till begreppet u-land. Däremot ges kriterier för vad ett u-land är löpande i texten. Exempel på sådana kriterier är hög befolkningsökning, brist på teknologi och låg utvecklingsgrad, där framför allt utvecklingsgraden framhålls. Begreppen NIC-länder och centrum - periferi förklaras, till skillnad från u-land, för läsaren om än inte särskilt uttömmande. Författarna till de två geografiböckerna har svårigheter att klarlägga för läsaren var u-länderna finns. Antingen hemfaller de till grova generaliseringar genom att peka ut hela kontinenter eller så får enskilda stater, som t ex Kenya, Indien, Kina och Mali, tjäna som exempel och representanter för alla u-länder. Författarna till de båda böckerna tycks dock mena att hela Afrika, Central- och Sydamerika samt Asien (utom Japan) består av u-länder. Mot dessa områden ställs Nordamerika, Europa och Japan. Eftersom författarna till de båda böckerna aldrig presenterar exakt vilka stater som bör betraktas som u-länder, används begreppet ofta generaliserande, som om dessa länder vore en egen avgränsad grupp. Detta till trots att både Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar en diskussion om de stora skillnaderna mellan olika u-länder. Orientalismens polarisering mellan ”vi” och ”dom” genomsyrar läroböckerna. Detta märks i språkbruk, i bilder och till och med i böckernas disposition. Föreställningen om u-länder som outvecklade och eftersatta betonas och kontrasteras med i-ländernas modernitet och teknologi. Även evolutionismens stadietänkande finns i böckerna. Användandet av begreppet NIC-land, ett stadium mellan i-land och u-land, kan ses som ett exempel på detta. Trots att författarna är påverkade av evolutionismen är det dock ändå orientalismen som dominerar. Detta visar sig bland annat i att den viktigaste avskiljaren mellan fattiga och rika, u-länder och i-länder som presenteras i läroböckerna varken är ekonomi, teknik eller utveckling, utan orientalismens gräns mellan ”oss” och ”de andra”.</p>

<p>I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.</p><p>Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.</p><p>Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.</p>

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad. I böckerna saknas en sammanhållen förklaring till begreppet u-land. Däremot ges kriterier för vad ett u-land är löpande i texten. Exempel på sådana kriterier är hög befolkningsökning, brist på teknologi och låg utvecklingsgrad, där framför allt utvecklingsgraden framhålls. Begreppen NIC-länder och centrum - periferi förklaras, till skillnad från u-land, för läsaren om än inte särskilt uttömmande. Författarna till de två geografiböckerna har svårigheter att klarlägga för läsaren var u-länderna finns. Antingen hemfaller de till grova generaliseringar genom att peka ut hela kontinenter eller så får enskilda stater, som t ex Kenya, Indien, Kina och Mali, tjäna som exempel och representanter för alla u-länder. Författarna till de båda böckerna tycks dock mena att hela Afrika, Central- och Sydamerika samt Asien (utom Japan) består av u-länder. Mot dessa områden ställs Nordamerika, Europa och Japan. Eftersom författarna till de båda böckerna aldrig presenterar exakt vilka stater som bör betraktas som u-länder, används begreppet ofta generaliserande, som om dessa länder vore en egen avgränsad grupp. Detta till trots att både Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar en diskussion om de stora skillnaderna mellan olika u-länder. Orientalismens polarisering mellan ”vi” och ”dom” genomsyrar läroböckerna. Detta märks i språkbruk, i bilder och till och med i böckernas disposition. Föreställningen om u-länder som outvecklade och eftersatta betonas och kontrasteras med i-ländernas modernitet och teknologi. Även evolutionismens stadietänkande finns i böckerna. Användandet av begreppet NIC-land, ett stadium mellan i-land och u-land, kan ses som ett exempel på detta. Trots att författarna är påverkade av evolutionismen är det dock ändå orientalismen som dominerar. Detta visar sig bland annat i att den viktigaste avskiljaren mellan fattiga och rika, u-länder och i-länder som presenteras i läroböckerna varken är ekonomi, teknik eller utveckling, utan orientalismens gräns mellan ”oss” och ”de andra”.

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring. Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård. Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.

Alla länder har olika lagar och regler inom byggbranschen. Dessa lagar och regler sätter en grund till hur ett samhälle ser ut och är strukturerat. Det finns olika faktorer till varför vissa länder har mer lagar och regler medan andra har mindre. Genom att studera ett land som Sverige med Madagaskar kan man se tydliga skillnader inom lagar och regler. Studien kommer att undersöka de skillnader som finns samt om de lagar och regler som skiljer sig åt är till en fördel eller nackdel.Syftet med denna studie är att jämföra ett U-land och ett i land när det kommer till lagar och regler. I detta fall Madagaskar och Sverige.Studien kommer att baseras på intervjuer, litterära studier och en reseskildring. En jämförelse med ett annat land, i detta fall Madagaskar, som har en stor skillnad på struktur, säkerhet och process kommer även att undersökas och jämföras med Sverige. Informationen om Madagaskar kommer baseras på en reseskildring som skrivits utifrån en resa som gjordes.Länder som har en stor skillnad från Sveriges byråkrati kommer att jämföras och studeras. I och med att det finns många lagar och regler så har även dessa avgränsats till det som är relevant för denna studie.Studien visar att den byggprocess som Sverige har är mer omfattande och tar längre tid än vad det gör i Madagaskar. Ett samhälle fungerar utan en omfattande byggprocess men då kommer hållfastheten att kompromissas.Säkerheten på arbetsplatsen i respektive länder skiljer sig åt, där Sverige har fler lagar och regler angående arbetarnas säkerhet. Genom att ha fler lagar och regler angående säkerheten, kan arbetsplatsolyckor minskas samt att ohälsa förebyggs. / Every country have different laws and rules regarding construction work. These laws and rules are a foundation of how the structure in a country is.There is many reasons why some countries have more laws and rules than others. By studying a country like Sweden and compare it with Madagascar will show distinct differences when it comes to laws and rules. This study will examine the differences that exist and analyze whether the laws and rules that differs are at an advantage or a disadvantage.The purpose of this study is to compare an industrialized- and a developing country regarding laws and rules. In this case Madagascar and Sweden.This study is based on interviews, literature, and a travel book from a trip to Madagascar. The reason why Madagascar was chosen is because Madagascar has significant difference between structure and security. The information regarding Madagascar is based on a travel book that was written from a journey in the respective country.Countries that have similar structures and laws like Sweden are not included in this study. Since there are many laws and rules in Sweden, there will be a limitation to what laws and rules that will be applied in this study.This study shows that laws and rules are a contributing aspect to a structured, sustainable, functional building and indicates that the construction process in Sweden takes more time than what it does in Madagascar. This study also proves that a community can work without many laws and rules, however the solidity will be compromised. The safety in workplace in each country differs, with Sweden having more laws and rules regarding works safety. By having more laws and rules regarding safety leads to fewer accidents to occur as well as preventing ill-health.

Följande uppsats redogör för ett produktutvecklingsprojekt som har resulterat i ett förslag till ett handredskap för framställning av majsmjöl, tänkt att användas av kvinnorna i Malawi. Dock har det huvudsakliga fokuset i projektet varit metoder för produktutveckling för utvecklingsländer. Problemområdet som projektet har fokuserat på; framställning av majsmjöl, valdes efter en studie i Malawi. Problemområdet valdes eftersom det är ett viktigt område, då 50 procent av människornas kaloriintag i Malawi består av majs. Målgruppen för projektet är kvinnorna i byn Muthumba, som framställer majsmjölet idag. Framställningen av majsmjöl sker i flera olika etapper. När majsen slutligen ska malas till majsmjöl har byborna att välja mellan att vandra till ett annat samhälle, som har elektricitet, för att få sin majs mald i en maskin, eller att stöta majsen i en mortel, vilket kräver två personers styrka och tid. Att ta majsen till det andra samhället innebär att byborna får vandra med majsen på huvudet i timtal, då majoriteten av byborna inte innehar något transportmedel. Projektet kan delas in i tre olika etapper. Teoriläsning inför resan. Observationer och intervjuer i Malawi under 8 dagar. Denna etapp var planerad till 21 dagar, men på grund av sjukdom fick studien avbrytas tidigare, syftet med studien var att observera ett problemområde. Den sista etappen utfördes i Sverige. Den innehöll teoriläsning, kompletterande intervjuer samt utveckling av redskapet. Uppsatsen behandlar litteratur kring ämnet produktutveckling/design för utvecklingsländer samt metoder för detta. Saker som framkom var att förståelse för människan och dess livssituation är avgörande för hur lyckat slutresultatet blir. När ämnet design för utvecklingsländer diskuteras finns det många olika åsikter i ämnet, och den här uppsatsen tar upp några. Projektet resulterade i ett handdrivet verktyg, riktat till kvinnorna byn Muthumba i södra Malawi. Redskapet krossar majsen genom valsning. Några av de metoder som använts för att få fram nya sätt att framställa majsmjölet är idégenereringsmetoder, hämta inspiration på nya platser, intervjuer och skissning. En annan viktig del i utvecklingsarbetet har varit att göra funktionsmodeller för att testa olika funktioner. / The following essay describes a product development project, which has resulted in a proposal for production of maize flour, intended for use by women in Malawi. The main focus of the project has been methods of product development for developing countries. The problem area that the project has focused on is: the production of maize flour, this was chosen after a study in Malawi. The problem area was chosen since it is an important area; 50 percent of the people's calorie intake in Malawi consists of corn. The target groups are women in the village Muthumba, a producer of maize flour today.Production of maize flour is done in several steps. When the maize will be grinded in to maize flour, the villagers can choose to walk to another village, which has electricity, to get their maize grinded or they have to pound the maize in a mortar, which requires the energy and time of two people. To take the maize to the other society means that the villages have to walk with the maize on their head for hours, as the majority of villagers do not own a bike.The project can be divided into three stages: theory studies before the trip, observations and interviews in Malawi for 8 days (this phase was scheduled for 21 days, but due to illness was the study stopped earlier, the purpose of this study was to observe a problem area) and the final stage, realization, was conducted in Sweden. The third stage included theory sessions, additional interviews and developing the tool.The essay reviews the literature on the subject of what to consider in the development/design for developing countries and methods for this. Understandings that emerged were the incredible importance of deeper insight in humans and their life situation. When the topic design for developing countries is discussed, there are many different opinions on the subject, and this essay considers some.The result of the project is a hand-powered tool. The target group is the women in the village Muthumba, in south of Malawi. The tool grinds the maize by rolling. Some of the methods used to develop new ways to produce corn flour are brainstormings, finding inspiration in new places, interviews and drafting. Another important part of the development has been to make functional models to test various functions.

This report is the final thesis and the conclusion of the final project that was done during the spring semester of 2009, in the city of Santo Domingo, The Dominican Republic, West Indies by Caroline Knutsson and Kristina Myrberg. The project is based on the field studies that are done in the investigation together with the information from interviews from the construction sites and the collected information from the research. The focus is concentrated in an investigation about the construction techniques that are used, the building materials and the working conditions on the construction site. A study has been done of a Swedish model of urban planning with environmental objects (SAMS), made by the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), and successively applied in a project in South Africa. With the purpose of investigate if it is possible to apply the same model in the Dominican Republic, a review of the current environmental- and urban planning in the country has been done.  Through the studies we think that an introduction of planning with environmental objectives and a development towards a sustainable and ecological society is possible in the Dominican Republic. After field studies on the construction sites, it was relevant to discuss the working conditions and the safety for the constructers. The thesis also deal with the waste problem, since it is a problem that is not taken care of neither in the building sector or in the society. The suggestion is to recycle and reuse more of the waste, especially all the concrete that is used in the buildings. Sweden have come a long way ahead in the questions of sustainable housing and ecological building, to spare and reduce the effect the building sector has on the environment. This is questions of more importance than ever today, when we are seeing the effects of the climate change in the world. An investigation is done of the possibility to apply any of the methods that are used in Sweden today to make the housing more sustainable and environmentally friendly, also in The Dominican Republic. The result is some suggestions of methods and technologies that might be applicable in the Dominican Republic.

<p>This report is the final thesis and the conclusion of the final project that was done during the spring semester of 2009, in the city of Santo Domingo, The Dominican Republic, West Indies by Caroline Knutsson and Kristina Myrberg.</p><p>The project is based on the field studies that are done in the investigation together with the information from interviews from the construction sites and the collected information from the research. The focus is concentrated in an investigation about the construction techniques that are used, the building materials and the working conditions on the construction site. A study has been done of a Swedish model of urban planning with environmental objects (SAMS), made by the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), and successively applied in a project in South Africa. With the purpose of investigate if it is possible to apply the same model in the Dominican Republic, a review of the current environmental- and urban planning in the country has been done.  Through the studies we think that an introduction of planning with environmental objectives and a development towards a sustainable and ecological society is possible in the Dominican Republic.</p><p>After field studies on the construction sites, it was relevant to discuss the working conditions and the safety for the constructers.</p><p>The thesis also deal with the waste problem, since it is a problem that is not taken care of neither in the building sector or in the society. The suggestion is to recycle and reuse more of the waste, especially all the concrete that is used in the buildings. Sweden have come a long way ahead in the questions of sustainable housing and ecological building, to spare and reduce the effect the building sector has on the environment. This is questions of more importance than ever today, when we are seeing the effects of the climate change in the world. An investigation is done of the possibility to apply any of the methods that are used in Sweden today to make the housing more sustainable and environmentally friendly, also in The Dominican Republic. The result is some suggestions of methods and technologies that might be applicable in the Dominican Republic.</p>

This study aims to provide an overview of the attitude toward mobile banking among early adopters in Myanmar. By conducting exploratory interviews with ten bank employees, factors that are important for the adoption of mobile banking were also identified. The qualitative method allowed factors beyond the existing technology adoption frameworks to emerge. From the results, it was concluded that the attitude toward mobile banking is overall positive among the early adopters. Findings were aligned with the Technology Acceptance Model (TAM), suggesting that perceived usefulness and perceived ease of use are important factors for the usage of mobile banking. Social influence did not show any consistent results, but external barriers such as regulations and cash-based society were evidently important factors for adoption. Moreover, experience showed to have an impact on the participants’ attitude and the adoption of mobile banking. The findings from this paper could work as a foundation when formulating future hypotheses for mobile banking adoption in Myanmar. Regarding practical contributions, banks can get an insight into what is important to focus on when designing a strategy to increase the rate of mobile banking adoption. For future research, it would be of interest to extend the sample and collect data from both users and non-users. / Denna studie syftar till att ge en övergripande bild av attityden mot mobila banktjänster bland tidiga användare i Myanmar. Genom explorativa intervjuer med tio bankanställda, identifierades också faktorer som är viktiga för att anamma mobila banktjänster. Den kvalitativa metoden möjliggjorde faktorer som ligger utanför de befintliga teoretiska ramverken att vara del av studien. Från resultaten drogs slutsatsen att attityden mot mobila banktjänster är övergripande positiv bland de tidiga användarna. Resultaten låg i linje med modellen Technology Acceptance Model (TAM), vilket tyder på att uppskattad användbarhet och uppskattad användarvänlighet är viktiga faktorer för anammandet av mobila banktjänster. Socialt inflytande visade inga konsekventa resultat, men externa barriärer som regleringar samt kontantbaserat samhälle visade sig vara viktiga faktorer för anammandet till mobila banktjänster. Dessutom påverkade erfarenhet deltagarnas attityd mot och anammandet av mobila banktjänster. Resultaten från denna rapport kan användas som en grund vid formulering av hypoteser i framtida forskning inom implementering av mobila banktjänster i Myanmar. Vad gäller det praktiska bidrag från denna studie, kan bankerna få en inblick i vad som är viktigt att fokusera på vid utformning av strategi för att öka användningen av mobila banktjänster. För framtida forskning vore det intressant att utöka urvalet av deltagare och samla in data från både användare och icke-användare.