Swedish drug policies are among the most prohibitive in the world. Regardless of the ever expanding “narcotics criminal code” (narkotikastrafflagen), the drug use development in Sweden has followed international fluctuations in the narcotics market. A considerable increase in the number of debutants in using narcotics can be seen in the 1960s, followed by a reduction during the 1970s reaching a low in the mid 1980s. This is when the “zero-vision” on drugs is introduced in Sweden. Despite this vision and its accompanying increase in preventive measures, a remarkable increase in the number of users of narcotics has taken place from the 1990s up until the present. Swedish policy today puts lots of recourses into catching the users of narcotics even though historically and in comparison to other countries punishment and force have not been seen to be the strategies giving results. At the same time the Netherlands who is seen as an ultra-liberal country on the issue of narcotics, show better results than ultra-prohibitive Sweden, better results being fewer serious abusers per 1000 inhabitants. The fact that they have a higher frequency of people regularly using cannabis does not seem to result in a high number of abusers of serious narcotics. With this paper I wanted to raise the question whether or not the resources the Swedish state today use on the prevention of the use of drugs could be allocated in a different way. In my research I found that the reason for the development of an abuse of narcotics was not the mere existence of drugs themselves, but rather marginalization and social maladjustment. Therefore I think it is time to shift focus from the abuse of narcotics and to these reasons for the abuse. In my paper I introduce one way of distributing legal narcotics through specialized drugstores where you need a license to be allowed to buy the narcotics. This is to help control the use of narcotics, to prevent illegal distribution, and to obtain information on the use patterns and demand for narcotics. This system is also meant to be a warning system to help the Swedish government to offer help to those who need it. I have also done a qualitative cost- benefit analysis on the legalization of narcotics, listing all the possible costs and benefits this might have for society. My conclusion is that regardless of the economical profits that could be made trough legalizing narcotics, there are bigger issues that I have not been able to monetize, that need to be considered when making this decision. One example could be health effects and the value of those. Legalization is not necessarily the only road to take, but regardless of legalizing drugs or not, focus and resources should be shifted to prevent marginalization and social maladjustment and remove the reasons why people develop an abuse in the first place. / Den svenska narkotikapolitiken är en av de mest restriktiva i världen. Oberoende av den hela tiden expanderande narkotikastrafflagen så har drogutvecklingen i Sverige följt de internationala trenderna på narkotikamarknaden. En markant ökning i antalet narkotika- debutanter kan ses på 1960-talet, följt av en nedgång under 1970-talet. En botten nås på mitten av 1980-talet. Samtidigt introduceras ”nollvisionen” i den svenska narkotikapolitiken. Trots denna visionen och de tillhörande ökningarna i preventiva åtgärder, ser man en kraftig ökning i antalet narkotikaanvändare från mitten av 1990-talet och fram till i dag. Dagens svenska narkotikapolitik lägger mycket fokus på att få tag på narkotikaanvändarna även om straff och tvång inte har varit de strategier som givit resultat, sett från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt visar Nederländerna, som ses som ett ultraliberalt land i narkotikafrågan, ett bättre resultat än ultrarestriktiva Sverige. Med ett bättre resultat menas färre missbrukare per 1000 invånare. Det faktum att Nederländerna har en högre frekvens av folk som regelbundet använder cannabis verkar inte ge ett högre antal narkotikamissbrukare. Med denna uppsats vill jag ställa frågan om de resurser som svenska staten i dag lägger på att hindra narkotikaanvändandet kan allokeras på ett annat sätt. I min forskning fann jag att orsakerna till utvecklandet av ett missbruk var marginalisering och social missanpassning, inte själva existensen av narkotika. Av den anledningen menar jag att fokus måste flyttas från narkotikamissbruket och till anledningarna till narkotikamissbruket. I min uppsats presenterar jag ett specifikt sätt att distribuera narkotika, nämligen genom specialiserade narkotikaaffärer där man behöver en licens för att köpa narkotika. Detta för att kunna kontrollera narkotikaanvändandet, hindra olaglig distribution av droger, samt för att erhålla information om användningsmönster och efterfrågan på narkotika. Detta system är också menat att hjälpa svenska staten att erbjuda hjälp till dem som behöver det. Jag har även gjort en kvalitativ kostnads- nyttoanalys om legaliseringen av narkotika, i vilken jag räknar upp de kostnader och nyttor detta kan ha för samhället. Min konklusion är dock att oberoende av de ekonomiska fördelar en legalisering skulle kunna ge, så finns det många omständigheter som jag inte kunnat värdera och vilka bör tas med när man tar detta beslut. Exempel på sådana kan vara hälsoeffekter och hur man värderar dessa. Legalisering är inte nödvändigtvis ända sättet, men oavsett en legalisering eller inte borde fokus och resurser flyttas för att hindra marginalisering och social missanpassning, och eliminera orsakarna till att folk utvecklar ett missbruk i första hand.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-432 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Fulland, Lise |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds