Bakgrund: Behovet av njurdonation ökar och levande njurdonation är det mest fördelaktiga behandlingsalternativet. Donationens negativa påverkan på donatorn anses uppvägas av fördelarna för mottagaren. Den friska donatorn gynnas dock inte av transplantation och det är därför viktigt att minimera konsekvenserna för donatorn. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva donatorns upplevelse av att donera en njure. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fem teman och tio subteman identifierades. Vägen till donation beskriver beslutsfattandet och vidhållandet av beslutet. Copingstrategier innebär hur donationens risker uppfattades och vilka verktyg donatorer använde för att hantera processen. Mötet med vården innefattar bemötande och information från vårdpersonal. Upplevelser och påverkan på nära relationer beskriver oron för mottagarens hälsa och förändringar i relationer. Känslor och upplevelser efter donation innefattar fysiska och känslomässiga konsekvenser av donation. Slutsats: Upplevelsen av njurdonation var individuellt varierande men oftast positiv och utan ånger kring sitt beslut. Däremot kunde patientrollen kännas otydlig. Donatorer kände sig övergivna som patienter och hade samtidigt svårt att balansera den samtida rollen som patient och anhörig. Bristen på information gjorde den postoperativa upplevelsen påfrestande. Dessa upplevelser av njurdonation indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal för att kunna ge rätt information och stöd till donatorer. / Background: The need for kidney donation is increasing and living donation is the most preferable treatment option. The positive effects for recipients are considered to outweigh the negative effects for donors. The healthy donor does not benefit from the transplantation and therefore it is important to minimize the consequences. Aim: The aim for this study was to describe the donors' experience of donating a kidney. Method: A systematic review based on ten qualitative articles from PubMed and CINAHL. Results: Five themes and ten subthemes were identified. The path to donation includes the making and maintaining of the decision. Coping strategies describe how the risks of donation were perceived and which strategies donors used to cope with challenges during the process. The encounter with health care includes how the donors were treated and informed by health care professionals. Experiences and influence on relationships describes anxiety for the recipient’s health and alteration of relationships. Emotions and experiences after donation cover physical and emotional consequences of donation. Conclusion: The experience of kidney donation varied but was mostly positive without any regrets. However, the role of being a patient could be perceived as vague. Donors felt abandoned as patients and experienced the simultaneous role of being patient and relative as difficult. Lack of information made postoperative experiences strenuous. These experiences indicate that health care professionals require an increased knowledge and understanding to provide correct information and support to the donor throughout the donation process.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-374367 |
Date | January 2019 |
Creators | Dackell, Amanda, Kumlin, Jenny |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds