Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande:•Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år?•Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år?•Hur bedrivs simundervisningen i skolan?•Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten?Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma. / Aims and objectivesOur aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils’ ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions:•What are the teachers’ criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School? •How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School?•How is swimming education carried out in Primary School?•How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water? Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils’ ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils’ swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the ”water test” (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils’ swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils’ swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils’ swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils’ possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils’ that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don’t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the ”water test” (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example ”Rosengård” in Malmoe. Statistics show that pupils’ in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils’ possibilities to learn how to swim.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-34152 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Norlin, Jannika, Neving, Susanna |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds