Sverige står inför en omfattande omställning, att år 2045 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta innebär stora utmaningar för byggbranschen som står för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Fokus har sedan länge inriktat sig på att minska klimatpåverkan i driftsfasen, men i och med energiomställningar till mer förnybar energi står numera uppförandefasen, med stommen i fokus, för den största delen av utsläppen i en byggnads livscykel. Betongindustrin har en tung roll att axla då cementbruken befann sig på en andraplats bland de som släpper ut mest koldioxid i Sverige 2019. Idag finns det metoder att använda till att kartlägga en byggnads utsläpp under dess livscykel samt åtgärder att tillämpa för att minska dessa, trots detta praktiseras inte klimatförbättrade åtgärder i önskad utsträckning. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur konstruktören kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser från byggprocessen. Målet är att beskriva konstruktörens utmaningar och möjligheter i teknik och process att använda sig av klimatberäkningsverktyg i projekteringsfasen, samt hur konstruktörer, med hjälp av klimatberäkningar, kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser i byggbranschen. Studien är uppdelad i två sammanhängande delar, ”Delstudie 1: Intervjuer” och ”Delstudie 2: Test av programvaror”. Delstudie 1 är en intervjustudie med intervjufrågor av semistrukturerad karaktär. Urvalet består av sex konstruktörer och två miljökonsulter anställda på teknikkonsulten AFRY. Intervjustudien har besvarat frågor som berör hur klimatarbetet utförs i företaget idag, optimering av konstruktioner och vad konstruktörer behöver för att integrera klimatkalkyler som en del av processen i projekteringen. I delstudie 2 har klimatberäkningsverktygen Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 och One Click LCA testats. I båda verktygen har en förenklad livscykelanalys gjorts där klimatpåverkan för bygg- och byggproduktionsskedet har beaktats för en betongstomme. Ett test med standardbetongsorter, samt ett test där betongsorten har bytts ut mot klimatförbättrad betong, för att undersöka vilken effekt det skulle ge. Båda verktyg har utvärderats efter ett antal punkter, som rör klimatkalkyler, i syfte att se hur olika verktygen kan användas. Intervjustudien visar att konstruktörerna efterfrågar resurser i form av tid och ekonomi samt en ökad kunskap om vilka verktyg och åtgärder som kan tillämpas för att kunna integrera klimatkalkyler i det dagliga arbetet. Båda verktyg som testats fungerar för att kunna genomföra förenklade klimatkalkyler. Vid en jämförelse mellan vanlig betong och klimatförbättrad betong blev resultatet i BM1.0 en sänkt klimatpåverkan med på 160 ton CO2e, och i One Click LCA 344 ton CO2e. Inget av verktygen lyckades uppfylla alla utvärderade punkter. Det visade sig även att det var svårt att tolka resultaten utan tydliga gränsvärden. För att klimatkalkyler ska kunna integreras i en konstruktörs arbete i projekteringen krävs framförallt tid i projekten och högre krav både internt och externt. God kunskap om livscykelanalys, klimatberäkningsverktyg, byggprocessen och betong är också nödvändigt för att utföra bra kalkyler. Om detta saknas ska det finnas information om var eventuell expertis kan hittas. Klimatet ska också vara en likvärdig beslutsfaktor som tid och kostnad i projekt. / Sweden is facing a major change, having zero net emission of greenhouse gases in 2045. This brings major challenges to the building industry, as it alone is accountable for almost a fifth of these gases today. The focus has been reducing climate impact in the operational phase for a long time, but with more renewable energy in the energy mix, the construction phase stands for almost half of the emissions in the for a building’s whole life cycle of a building. The concrete industry has a heavy role in this. In 2019, the cement industry came in second place over those with the heaviest emissions in Sweden and is, therefore a major contribution to the negative climate impact. Today, there are methods for reduced climate impact which can be applied, such as construction optimization or use of life cycle analyzes in the design phase but are not used in the desired extent. For example, climate-enhanced concrete is on the market but is not yet the most common option. This study has been carried out with the aim and goal of increasing the understanding of how the design engineer can contribute to reducing climate impact in the construction industry. The aim is to describe the designer's challenges and opportunities in technology and process to use climate calculation tools in the design phase, and how designers, with the help of climate calculations, can contribute to a reduction in greenhouse gas emissions in the construction industry. The study is divided into two connected sub-studies. First sub-study is called "Sub-study 1: Interview study" and the second is called "Sub-study 2: Software testing". In sub-study 1, an interview study was conducted at the engineering consultant AFRY. Six design engineers have been interviewed as well as two environmental consultants. The interview study has answered questions such as how climate work applies in the business today, construction optimization and what is missing for the designers to calculate climate impact in their daily work. In sub-study 2, the climate calculation tools “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 and One Click LCA have been tested. A test with ordinary concrete types, as well as a test where the ordinary concrete type has been replaced by climate-improved concrete, has been carried out to see what the difference could be. In both tools, a simplified life cycle analysis has been performed for a concrete frame in the construction phase. Both tools have been evaluated according to a number of criteria’s, about climate calculations, to highlight how different tools can be used. The results from the interview study show that the designers demand time and money from the customer and from the organization, as well as more training in the subject and the climate tools that can be used. The result for BM1.0 was only a small improvement of 160 tonnes of CO2e and in One Click LCA there was a total difference of about 344 tonnes of CO2e. Both tools have been evaluated according to several points and none of the tools succeeded in meeting all the study's desired criteria. For BM1.0, there is no integration with a BIM tool and the program only considers the environmental impact category; climate impact. For One Click LCA, it is not possible to import EPDs, but the user must use generic values or already entered EPDs from the database of the tool. However, both tools are considered good for being able to carry out simplified climate calculations in the design phase. However, the user must have a good analytical ability if he or she is to consider only a few categories of environmental impact.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-81208 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Sund, Amanda, Stålheim, Ida |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds