Bakgrund. Det finns en allmänt utbredd uppfattning att industritillverkade livsmedel är nutritionellt sett sämre än hemlagad mat. Processade livsmedel och ultra-processade livsmedel är begrepp som ofta används i negativ mening. Syfte. Syftet är att undersöka frågeställningen ”hur uppfattas och används begreppet processade livsmedel i samhället och i nutritionsstudier” för att, på uppdrag av branschorganisationen Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel, sammanställa och kartlägga ett faktabaserat bidrag till diskussion om betydelsen av processade livsmedel för hälsan. Metod. Litteraturstudier genomfördes och, som komplement, för att samla underlag som berör hur processade livsmedel uppfattas i samhället, genomfördes även enkätundersökningar. Resultat. Litteraturundersökningarna visade en spridd användning av begreppet processade livsmedel och avsaknad av en gemensam definition. Samtliga enkätundersökningar visade en efterfrågan på en tydligare definition samt ett behov av att informera konsumenter mer kring begreppet. Slutsats. Nutritionsstudier använder sig av olika definitioner och klassifikationer vilket troligen beror på att en tydlig definition av begreppet processade livsmedel saknas. Detta bidrar till att studiernas resultat blir svåra att jämföra med varandra och det blir svårt att dra generella slutsatser vad gäller kopplingen mellan hälsa och processning. Först när nutritionsforskare och myndigheter arbetar utifrån och är eniga om samma definition och klassificering av processade livsmedel kan resultaten från nutritionsstudier göras mer tydliga. / Background. There is an overall widespread conception that industrial foodprocessing is nutritionally worse than home-made processing and preparation. Processed foods and ultra-processed foods are concepts that are often used in negative terms. Aim. The aim of this study is to investigate the question at issue ”how is the concept of processed food perceived and used in the society and in nutrition studies” to, on behalf of Swedish Food Federation (Livsmedelsföretagen) and Svensk Dagligvaruhandel, compile and map a factbased contribution for further discussion on the topic of processed food and it’s possible impact on health. Method. Literature studies were conducted and, as a complement, in order to gather information about the perception of society, questionnaire surveys were also conducted. Results. The literature studies showed a widespread use of the concept of processed foods and lack of a common definition. All surveys showed a demand for a clearer definition and a need to inform consumers more about the concept. Conclusion. Nutrition studies use different definitions and classifications, which means that a clear definition of the concept of processed food is lacking. This contributes to the fact that the results of the studies in this literature study are difficult to compare with each other, and it becomes difficult to draw general conclusions about the health aspects. Only when nutrition researchers and authorities work on the same definition and classification of processed foods can the results of their health impact be made more clear.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-68337 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Könighofer, Sandra |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds