Bakgrund: I Sverige dog ca 5800 personer år 2018 till följd av en hjärtinfarkt. Det krävs ofta att patienten gör livsstilsförändringar och är följsam till den rekommenderade behandlingen för att minska risken för recidiv. Det sker en ökning av ohälsosamma levnadsvanor i samhället, detta indikerar på en okunskap kring vad hälsosamma livsstil innebär. Sjuksköterskans roll innebär att förebygga ohälsa genom att identifiera hälsorisker och informera om dessa. Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Google Scholar. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar analyserades och kategoriseras till gemensamma teman utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman samt fem subteman. Första huvudtemat är Individuella aspekter, andra är Sociala aspekter och det sista och tredje huvudtemat är Brister vid patientutbildning och information. Resultatet visade på en låg följsamhet när det kom till fysisk aktivitet, kost och medicinsk behandling på grund av olika faktorer som relaterades till sociala aspekter och bristande information. Diskussion: I litteraturöversikten diskuteras huvudfynden från resultatet i förhållande till bakgrunden, Dorothea Orems omvårdnadsteori, ny forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: In Sweden, approximately 5800 people died in 2018 as a result of a heart attack. The patient is often required to make lifestyle changes and adheres to the recommended treatment to reduce the risk of recurrence. There is an increase in unhealthy living habits in society, this indicates an ignorance of what a healthy lifestyle means. The nurse's role is to prevent ill-health by identifying health risks and informing them. Aim: The aim was to investigate patient compliance to lifestyle changes after a heart attack. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the Cinahl Complete and Google Scholar databases. The articles were of both qualitative and quantitative method. All articles were analyzed and categorized into common themes based on Friberg's three-step model. Results: The result was presented in three main themes and five sub-themes. The first main theme is Individual aspects, the second is Social aspects and the last and third main theme is Lack of patient education and information. The results showed low compliance when it came to physical activity, diet and medical treatment due to various factors related to social aspects and lack of information. Discussion: The literature review discusses the main findings from the results in relation to the background, Dorothea Orems nursing theory, new research and the authors' own reflections.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-8158 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Seling, Jennie, Mähler, Josefine |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0085 seconds