Avhandlingen undersöker minnespraktiker kring andra världskriget i S:t Petersburg med omnejd, en stad som under namnet Leningrad 1941–44 var belägrad av tyskarna i över två år. På fronterna runt den omringade staden rasade under drygt två år hårda strider. Skogarna och myrarna där är fortfarande fulla av spår av kriget och marken gömmer kvarlevor av de soldater som fick sätta livet till under striderna. Avhandlingens empiriska fokus är den rörelse som arbetar för att dessa soldater till slut ska få en begravning och kunna identifieras. I avhandlingen speglas olika aspekter av verksamheten: vikten av ett namn, begravningarna, gemensamhetsskapandet, platsen och krigets spår i landskapet. Sökandet sätts också in i en större samhällelig kontext. Minnet av kriget är en viktig källa till stolthet i Ryssland, och segerdagen 9 maj har hög officiell status och stor folklig uppslutning. Det stora lidandet och uppoffringen bidrar till att göra kriget heligt, både då och nu. Det finns en föreställning om att de nu levande har skyldigheter mot det förflutna – en plikt att minnas. Sökarbetet är en komplex kamp mellan identifikation med och kritik av bärande nationella myter. Avhandlingen utforskar spänningsfältet minne och glömska och undersöker hur minnet av andra världskriget får bestående och ritualiserad mening, samt hur meningsskapandet förändras över tid och i olika sammanhang. / In this dissertation commemorative practices in St Petersburg and Leningrad oblast relating to the Second World War are investigated. The city of Leningrad was besieged by the Germans for more than two years 1941–44 and on the fronts around the city raged fierce battles. The woods and bogs here are still full of traces from the war, and the ground hides the remains of fallen soldiers. The empirical focus of the dissertation is the Russian voluntary movement working to find, bury, and if possible identify these soldiers. Different aspects of the activity are investigated: the importance of a name, the funerals, community building, the place, and the traces of war in the landscape. The search for fallen soldiers is related to a wider societal context. The war is an important source of national pride in Russia, and Victory Day May 9th is a holiday with high official status as well as popular enthusiasm. The suffering and sacrifice from the war contributes to making it sacred, both then and now. There is a widespread idea that the now living have obligations to the past – a duty to remember. The search activity is a complex struggle between identification with and critique of national myths. The dissertation explores the tension between memory and forgetting, and investigates how the memory of the Second World War is imbued with lasting and ritualised meaning, and how meaning is changed over time and in different contexts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-85028 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Dahlin, Johanna |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 567 |
Page generated in 0.0029 seconds