Return to search

Bostadsbristen för studenter : En fallstudie över Uppsalas kommunala markpolitik

Dagens rapportering tyder på en bostadsbrist för studenter i Sveriges stora högskolekommuner, då utbudet inte möter deras efterfrågan. Att komma tillrätta med problemet är en fråga för samhällsplaneringen och har inga enkla lösningar. En viktig komponent av bostadsförsörjningen är det kommunala självstyret, där kommuner genom planmonopolet ansvarar och beslutar om byggprojekt. Ett verktyg kan vara markanvisning, då kommunen äger marken som ska bebyggas och får därigenom ett större förhandlingsutrymme. För denna studie valdes Uppsala kommun ut för att undersökas, eftersom staden har en av Sveriges största universitet och en obalans på bostadsmarknaden. Syftet är att analysera hur Uppsala på en kommunalpolitisk nivå arbetar för att tillgodose bostäder åt studenter, i relation till en alltmer marknadsorienterad bostadsförsörjning. Detta utreds genom fyra semi-kvalitativa intervjuer, med tre kommunalpolitiker och en sakkunnig tjänsteman. Resultatet gav en viss skiljelinje mellan blocken i kommunen. Då moderaterna vill effektivisera planprocessen genom lagreformer och till en större grad inkorporera privata aktörer i planeringen, vilket i teorin skulle kunna öka antalet bostäder. Men att det blir till en betydligt lägre prisnivå kan inte säkerställas. De rödgröna vill styra bostadsmarknaden mer genom att återinförskaffa statliga subventioner och nyttja markanvisning för att tillgodose se bostäder för studenter. Prisnivån skulle då kunna bli lägre men effektiviteten kan skadas.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-341092
Date January 2018
CreatorsIsak, Brulin
PublisherUppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationUppsatser Kulturgeografiska institutionen

Page generated in 0.0116 seconds