Uttalet är den språkliga nivå genom vilken man lättast förstår att en individ inte är modersmålstalare, utan andraspråkstalare. Syftet med denna uppsats är att undersöka brytning hos italienska andraspråksinlärare av svenska, genom att ta reda på vilka segment, alltså vokaler och konsonanter, samt stavelsetyper som vållar mest svårigheter hos dessa inlärare och varför. Dessutom undersöker studien i vilken utsträckning erfarenhet av andraspråket kan spela en roll i andraspråksinlärares uttal. Genom en jämförelse av de svenska och italienska ljudsystemen görs prediktioner om svårigheter för italienska inlärare av svenska utifrån tre teoretiska grunder, d.v.s. stavning, typologisk markering och Speech Learning Model (SLM). Material och metod består av intervjuer och inspelningar med 28 italienska andraspråksinlärare av svenska, indelade i tre grupper enligt deras erfarenhet av svenska: nybörjare, talare på medelnivå och flytande talare. Informanterna ombads att uttala 30 ord innehållande de tänkbara svåra strukturerna för italienska inlärare samt att återberätta en text medan de spelades in. Resultaten visar att trots att uttalet förbättras betydligt med ökad erfarenhet av svenska, förblir vissa ljud svåra även efter en lång exponering för språket. Detta gäller i synnerhet i fråga om vokaler, som erfarna inlärare fortfarande ofta har svårigheter med. De vokaler som vållar störst problem är i synnerhet [ʉ̟ː] (t.ex. i ordet hus) och [ɵ] (t.ex. i ordet ugn). Konsonanterna verkar däremot vara lättare att tillägna sig efter en viss exponering för språket. Det som förblir svårast är dock det aspirerade [th]. Vad gäller konsonantkluster är kodaklustret /ŋn/ ─ som exempelvis förekommer i ordet ugn─ det svåraste att uttala även hos erfarna inlärare, men även kodaklustren /lj/ (t.ex. i helg) och /rj/ (som i varg), och ansatsklustret /sv/ (som i ordet Sverige), fortsätter att vålla svårigheter även med erfarenhet. Italienska inlärares uttalssvårigheter kan till stor del förklaras med typologisk markering och likhet mellan svenskans och italienskans ljud, i och med att de strukturer som verkar orsaka störst problem är högt markerade strukturer, och liknande ljud. Dessutom verkar italienska inlärares ─ i synnerhet nybörjares─ uttal också starkt påverkas av stavning, i och med att informanternas uttal ofta avspeglar ortografin.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-412561 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Raschellà, Federica |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds