Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka arbetsformer som presenteras i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter i årskurserna F-3. För att kunna besvara detta krävs inledningsvis en redogörelse för vilka olika former av matematiksvårigheter som skrivs fram i forskning som förekommande i årskurserna F-3. Syftet har således delats in i två frågeställningar: Vilka olika former av matematiksvårigheter presenteras i forskning, och vilka förklaringar redogörs för varför elever hamnar i matematiksvårigheter? Samt vilka arbetsformer skrivs fram i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter? Metoden som användes för att finna adekvat forskning var i största utsträckning en datorbaserad litteratursökning, men även manuella sekundärsökningar tillämpades som metod. För att finna relevant forskning att belysa i kunskapsöversikten söktes med hjälp av adekvata nyckelord flertalet forskningsrapporter, doktorsavhandlingar och artiklar upp via databaserna SwePub och ERC. Dessa granskades och säkerställdes att de var av vetenskaplig karaktär. Vidare undersöktes källornas referenslistor i den utvalda forskningen, vilket utmynnade i ett antal sekundärkällor av relevans för kunskapsöversiktens frågeställningar. Som stöd för våra val av källor har Backman (2016) och Östlundh (2017) varit till stor hjälp. Resultatet av den litteratursökning som gjorts mynnade ut i relevant forskning som användes och gav svar på kunskapsöversiktens frågeställningar. Kunskapsöversiktens resultat är tematiskt och uppdelat i två huvudfrågor vilka kom att sätta grunden för rådande underrubriker. Resultatet presenterar specifika- och generella matematiksvårigheter samt särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Resultatet redogör för kognitiva, medicinska, pedagogiska, känslomässiga och miljömässiga förklaringar och faktorer som beskriver varför elever hamnar i matematiksvårigheter. Det framgår även i resultatet flertalet gynnsamma arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. I resultatet redovisas: Inkludering, intensivundervisning, kooperativt arbete, formativ bedömning, högläsning, samt läsplatta. Slutsatsen av resultatet påvisar att det finns flertalet lämpliga metoder för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. I slutsatsen redogörs även för eventuella konsekvenser av de olika arbetsformerna. Nyckelord: Dyskalkyli, generella matematiksvårigheter, inkludering, kooperativt arbete, matematiksvårigheter, specifika matematiksvårigheter, SUM, särskilt stöd
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-39710 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Glamin, Nina, Jensen, Fanny |
| Publisher | Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds