Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka arbetsformer som presenteras i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter i årskurserna F-3. För att kunna besvara detta krävs inledningsvis en redogörelse för vilka olika former av matematiksvårigheter som skrivs fram i forskning som förekommande i årskurserna F-3. Syftet har således delats in i två frågeställningar: Vilka olika former av matematiksvårigheter presenteras i forskning, och vilka förklaringar redogörs för varför elever hamnar i matematiksvårigheter? Samt vilka arbetsformer skrivs fram i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?  Metoden som användes för att finna adekvat forskning var i största utsträckning en datorbaserad litteratursökning, men även manuella sekundärsökningar tillämpades som metod. För att finna relevant forskning att belysa i kunskapsöversikten söktes med hjälp av adekvata nyckelord flertalet forskningsrapporter, doktorsavhandlingar och artiklar upp via databaserna SwePub och ERC. Dessa granskades och säkerställdes att de var av vetenskaplig karaktär. Vidare undersöktes källornas referenslistor i den utvalda forskningen, vilket utmynnade i ett antal sekundärkällor av relevans för kunskapsöversiktens frågeställningar. Som stöd för våra val av källor har Backman (2016) och Östlundh (2017) varit till stor hjälp.  Resultatet av den litteratursökning som gjorts mynnade ut i relevant forskning som användes och gav svar på kunskapsöversiktens frågeställningar. Kunskapsöversiktens resultat är tematiskt och uppdelat i två huvudfrågor vilka kom att sätta grunden för rådande underrubriker. Resultatet presenterar specifika- och generella matematiksvårigheter samt särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Resultatet redogör för kognitiva, medicinska, pedagogiska, känslomässiga och miljömässiga förklaringar och faktorer som beskriver varför elever hamnar i matematiksvårigheter. Det framgår även i resultatet flertalet gynnsamma arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. I resultatet redovisas: Inkludering, intensivundervisning, kooperativt arbete, formativ bedömning, högläsning, samt läsplatta. Slutsatsen av resultatet påvisar att det finns flertalet lämpliga metoder för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. I slutsatsen redogörs även för eventuella konsekvenser av de olika arbetsformerna.  Nyckelord: Dyskalkyli, generella matematiksvårigheter, inkludering, kooperativt arbete, matematiksvårigheter, specifika matematiksvårigheter, SUM, särskilt stöd

I detta arbete har vi undersökt lärares åsikter och tankar kring kooperativt arbete inom matematikundervisningen genom semistrukturerade intervjuer. Detta med målet att ta reda vilka begränsningar lärare känner inför undervisning genom ett kooperativt arbetssätt. Vi har även intresserat oss för vilka fördelar och nackdelar lärare ser med att arbeta kooperativt i matematik-klassrummet. Kooperativt arbete förknippas ofta med det vida använda begreppet ”grupparbete”. Vi lyfter skillnader på dessa två och använder oss utav redan angivna definitioner för att hålla dem isär. Data samlas in om hur lärare arbetar med båda dessa olika begrepp, även annan relevant information så som lärares tid i yrket, åsikter om yrket och nuvarande undervisningsmetod är framtagen. Den information som framkommit genom intervjuer har senare vägts mot tidigare gjorda undersökningar där studien visar på en osäkerhet för att arbeta kooperativt hos lärarna, där bristande utbildning och arbetsbörda ligger som grund. De intervjuade lärarna beskriver dock en vilja om att arbeta mer i grupp och kooperativt som en utfyllnad till deras nuvarande matematikundervisning.

Det finns en större sannolikhet att flerspråkiga elever kan komma att möta fler språkliga utmaningar i NO-ämnena än elever som blir undervisade i sitt modersmål. Flerspråkiga elever ska under en kortare period lära sig att både använda sig av det svenska språket samt att lära sig NO- begrepp vilket leder till språkliga utmaningar. Med hänsyn till att flerspråkiga elever behöver stöd för att komma framåt i sitt arbete behöver läraren se till att det sker en extra tydlig planering med extra språkligt stöd i sin pedagogiska NO- planering. Vi vill med vår studie ta reda på om och hur lärare skapar bättre förutsättningar för flerspråkiga elever i NO undervisningen. För att kunna svara på våra forskningsfrågor, samlade vi in material genom att utför observationer och intervjuer av lärare för årskurs 4–6. Observationerna verkade som underlag för att kunna genomföra halvstrukturerade intervjuer och därmed kunna få reda på vilka språkliga stöttnings metoder lärare använder sig av till flerspråkiga elever i NO-ämnena. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika typer av modaliteter i sin pedagogiska planering som stöd i NO-ämnena. Resultatet har även visat att kooperativt lärande har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling och lärande i NO-ämnena.

Uppsatsen behandlar hur två organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjälp av en artefakt. De två organisationerna är Marinmuseum och Turistbyrån där deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot målgruppernas målsättningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet är att förmedla förståelse för hur organisationerna idag använder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat på intervjuer och observationer. Huvudfrågorna i vår studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de två olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbättra koordinationen i det fall då de använder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primär informationsplats? Hur kan denna artefakt ersättas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmågor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar många positiva egenskaper som vid digitalisering måste tas hänsyn till. Denna artefakt har vi valt att kalla för koordinationsartefakt för att belysa dess koordinationsegenskaper. Med vår studie vill vi framhäva den markanta skillnaden med ett system som är anpassat efter verksamheten istället för att verksamheten är anpassad efter systemet. / 0706-384031, 0708-682180