I varje klassrum och elevgrupp förekommer normer och förväntningar (Skott, Jess, Hansen & Lundin, 2010). Normer skapas i interaktion mellan lärare och elever, vilket leder till att normer byggs upp i klassrummet (Cobb & Yackel, 1996). Om det saknas förståelse och samsyn om normer finns det risk för att elevernas matematiklärande hämmas. Studiens syfte är att beskriva vilka sociomatematiska normer som visar sig i ett klassrum, i årskurs 5. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktivism. 40 elever från en skola i Sverige observerades och åtta av dem samt en lärare intervjuades för att synliggöra vilka sociomatematiska normer som förekom under de observerande lektionerna. Därefter fick läraren och åtta elever beskriva normerna. Resultatet visade att det inte råder en samsyn mellan läraren och eleverna kring de tre normerna: 1) diskussion som arbetssätt för att förstå det matematiska innehållet 2) ett godtagbart matematiskt svar och slutligen 3) det matematiska språket och dess betydelse i undervisningen. Det fanns en viss samsyn kring de sociomatematiska normerna dock beskrevs skillnader, vilket påverkar lärarens och elevernas syn på vad matematikundervisningen innebär. Slutsatsen av studien är att det i vissa fall finns ett glapp mellan lärarens och elevernas förståelse kring normer. Normen kan därmed ha skapats omedvetet, vilket i sin tur påverkar lärarens och elevernas agerande och var de lägger fokus på i matematikundervisningen. / In every classroom and group of students it occurs norms and expectations (Skott, Jess, Hansen & Lundin, 2010). Norms creates in interaction between the teacher and students, which conduce to that norms establish in the classroom (Cobb & Yackel, 1996). If the knowledge and consensus about norms is missing there is a risk that the students mathematical learning will be inhibit. The aim of the study is to describe which sociomathematical norms that shows in one classroom, in 5th grade. The theoretical basis of the study is social constructionism. 40 students from a school in Sweden was observed and eight of them and one of the teacher was interviewed in order to emphasize which sociomathematical norms that occurs during the observed lesson. Subsequently the teacher and eight students got to express the norms. The result showed that it’s not prevail a consensus between the teacher and students about the three norms: 1) discussion as a way to work 2) an acceptable mathematic answer and at last 3) the mathematic language and its meaning in the education. There was a consensus between some of the sociomathematical norms differences were founded though, which influences the teacher and the student view of what the mathematical education implicates. The conclusion of the study is that in some cases there is a gap between the teacher and the students’ knowledge about norms. The norm has accordingly been created unknowingly, which in turn can influence the teacher and the students acting and where they put their focus in their mathematical education.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-36310 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Bjenning, Caroline |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0052 seconds