The purpose of the present thesis was to test and contrast hypotheses about the cognitive conditions that support the development of mathematical learning disability (MLD). Following hypotheses were tested in the thesis: a) domain general deficit, the deficit is primarily located in the domain general systems such as the working memory, b) number sense deficit, the deficit is located in the innate approximate number system (ANS), c) numerosity coding deficit, the deficit is located to a exact number representation system, d) access deficit, the deficit is in the mapping between symbols and the innate number representational system (e.g., ANS), e) multiple deficit hypothesis states that MLD could be related to more than one deficit. Three studies examined the connection between cognitive abilities and arithmetic. Study one and three compared different groups of children with or without MLD (or risk of MLD). Study two investigated the connection between early number knowledge, verbal working memory and the development of arithmetic ability. The results favoring the multiple deficit hypothesis, more specifically the result indicate that number sense deficit together with working memory functions constitutes risk-factors to the development of MLD in children. A simple developmental model that is based on von Asters and Shalev´s (2007) model and the present results is suggested, in order to understand the development of MLD in children. / Avhandlingens syfte var att testa och kontrastera hypoteser om vilka kognitiva förutsättningar som är centrala för utvecklandet av matematiska inlärningssvårigheter (MLD) hos barn. De hypoteser som prövas i avhandlingen är följande: a) den domängenerella hypotesen, detta innebär att den förmodade störningen/nedsättningen finns primärt i barnets generella förmågor, främst då i arbetsminnes funktioner. b) en nedsättning i den medfödda approximativa antalsuppfattningen. c) nedsättning i den exakta antalskodningen. d) nedsättning gällande kopplingen mellan den kulturellt betingande symboliska nivå (räkneord och siffror) samt den medfödda antalsuppfattningen (eller antalskodningen). e) slutligen prövas även hypotesen att MLD kan härröras från flera nedsättningar i dessa förmågor. I tre studier undersöktes kopplingen mellan kognitiva förmågor och aritmetik. i studie1 och 3 jämfördes grupper av barn med MLD (eller risk för MLD) med grupper av barn som inte hade MLD i studie 2 undersöktes kopplingen mellan förmågorna verbalt arbetsminne och tidig sifferkunskap samt tidig aritmetiskförmåga. Sammantaget indikerar resultaten från denna avhandling att det kan vara både multipla och enstaka kognitiva förmågor, primärt i den approximativa antalsuppfattningen samt i arbetsminnesfunktioner, som kan fungera som riskförutsättningar för utvecklande av MLD hos barn. Dock måste dessa förmågor samspela med andra faktorer som kan fungera kompensatoriskt eller riskhöjande för utvecklandet av MLD. En förenklad utvecklingsmodell med utgångspunkten i resultaten från studierna samt von Asters och Shalevs (2007) modell föreslås. Syftet med modellen är att den ska kunna användas som teoretiskt ramverk för att förstå utvecklingen av MLD hos barn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-96799 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Östergren, Rickard |
| Publisher | Linköpings universitet, Psykologi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 584, Linköping Studies in Behavioural Science, 1654-2029 ; 177 |
Page generated in 0.0028 seconds