The purpose of the present thesis was to test and contrast hypotheses about the cognitive conditions that support the development of mathematical learning disability (MLD). Following hypotheses were tested in the thesis: a) domain general deficit, the deficit is primarily located in the domain general systems such as the working memory, b) number sense deficit, the deficit is located in the innate approximate number system (ANS), c) numerosity coding deficit, the deficit is located to a exact number representation system, d) access deficit, the deficit is in the mapping between symbols and the innate number representational system (e.g., ANS), e) multiple deficit hypothesis states that MLD could be related to more than one deficit. Three studies examined the connection between cognitive abilities and arithmetic. Study one and three compared different groups of children with or without MLD (or risk of MLD). Study two investigated the connection between early number knowledge, verbal working memory and the development of arithmetic ability. The results favoring the multiple deficit hypothesis, more specifically the result indicate that number sense deficit together with working memory functions constitutes risk-factors to the development of MLD in children. A simple developmental model that is based on von Asters and Shalev´s (2007) model and the present results is suggested, in order to understand the development of MLD in children. / Avhandlingens syfte var att testa och kontrastera hypoteser om vilka kognitiva förutsättningar som är centrala för utvecklandet av matematiska inlärningssvårigheter (MLD) hos barn. De hypoteser som prövas i avhandlingen är följande: a) den domängenerella hypotesen, detta innebär att den förmodade störningen/nedsättningen finns primärt i barnets generella förmågor, främst då i arbetsminnes funktioner. b) en nedsättning i den medfödda approximativa antalsuppfattningen. c) nedsättning i den exakta antalskodningen. d) nedsättning gällande kopplingen mellan den kulturellt betingande symboliska nivå (räkneord och siffror) samt den medfödda antalsuppfattningen (eller antalskodningen). e) slutligen prövas även hypotesen att MLD kan härröras från flera nedsättningar i dessa förmågor. I tre studier undersöktes kopplingen mellan kognitiva förmågor och aritmetik. i studie1 och 3 jämfördes grupper av barn med MLD (eller risk för MLD) med grupper av barn som inte hade MLD i studie 2 undersöktes kopplingen mellan förmågorna verbalt arbetsminne och tidig sifferkunskap samt tidig aritmetiskförmåga. Sammantaget indikerar resultaten från denna avhandling att det kan vara både multipla och enstaka kognitiva förmågor, primärt i den approximativa antalsuppfattningen samt i arbetsminnesfunktioner, som kan fungera som riskförutsättningar för utvecklande av MLD hos barn. Dock måste dessa förmågor samspela med andra faktorer som kan fungera kompensatoriskt eller riskhöjande för utvecklandet av MLD. En förenklad utvecklingsmodell med utgångspunkten i resultaten från studierna samt von Asters och Shalevs (2007) modell föreslås. Syftet med modellen är att den ska kunna användas som teoretiskt ramverk för att förstå utvecklingen av MLD hos barn.

Det finns gott om forskning om matematiska inlärningssvårigheter, dock saknas ibland tydliga definitioner och enighet i forskningen. Forskning som undersöker lärares kunskaper om, uppfattningar eller attityder till matematiska inlärningssvårigheter är betydligt mer sällsynt. Ytterligare ovanligt är det att använda gymnasielärare som målgrupp. För att skapa en tydligare bild av matematiska inlärningssvårigheter är det intressant att undersöka lärares uppfattningar. Läraren är den person som dagligen möter elever i skolan och deras uppfattningar är därför av högt värde, för både andra och blivande lärare men även för vidare forskning. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka uppfattningar gymnasielärare i matematik har om matematiska inlärningssvårigheter, med fokus på dyskalkyli och matematisk ångest, och vilka insatser de gör i undervisningen i det ordinarie klassrummet för att stödja elever med matematiska inlärningssvårigheter. För att besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor som handlar om matematiska inlärningssvårigheter, dyskalkyli, matematisk ångest och insatser i klassrummet. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i matematik som undersökningspersoner. Totalt utfördes intervjuer med tre lärare från en och samma medelstor stad i Sverige. För att studera uppfattningar användes fenomenografi som teori och metod. Fenomenografi är en välanvänd teori som beskriver ett sätt att tolka uppfattningar. Som metod går fenomenografi ut på att noga analysera intervjumaterial och bilda beskrivningskategorier som beskriver de uppfattningar som framkommer om fenomenet som studeras. De tre forskningsfrågorna som riktade sig mot uppfattningar besvaras av 3–4 beskrivningskategorier vardera, och insatser som görs presenteras utifrån det insamlade materialet. Resultatet visar att gymnasielärare i matematik uppfattar matematiska inlärningssvårigheter som sällsynt förekommande, ett begrepp med otydlig betydelse, att problematiken som upplevs är isolerad till beräkningsrelaterade områden och att svårigheter i ämnet oftast har andra förklaringar. De uppfattningar som framkom om dyskalkyli beskrev fenomenet som ett otydligt begrepp, svårt att diagnostisera och i behov av tydliga riktlinjer och metoder. Om matematisk ångest fanns inga direkta uppfattningar, men känslomässiga svårigheter kopplat till matematik uppfattades som en rädsla för att misslyckas som härstammar från ämnets speciella ställning och att matematik inte är lätt. Ingen av deltagarna i undersökningen hade undervisat eller stött på någon elev med en bekräftad matematisk inlärningssvårighet. Insatserna i det ordinarie klassrummet urskiljes med avseende på elever som av någon anledning upplever svårigheter i matematik. De insatserna som urskiljes var att portionera upp innehållet i mindre delar, mer undervisningstid och traditionella hjälpmedel. Examensarbetet kunde visa på behovet av mer och grundligare forskning inom området, behovet av tydligare förhållningssätt och hantering av fenomenet i skolans verksamheter, även när det gäller svårigheter i ämnet som inte grundar sig i någon matematisk inlärningssvårighet.