Att undersöka medarbetarskap innebär att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvärdera verksamheten. För att göra det använder många kommuner medarbetarenkät som metod. Frågor som väcktes hos mig var om medarbetarenkät är ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkät något som min kommun bör införa? För att få en fördjupad förståelse för medarbetarenkäter valde jag att skriva en uppsats om området. Förklaringen till att många företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkät är att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling. Arbetslivet domineras av ett målrationellt synsätt när det gäller verksamhetsutveckling, vilket innebär att ett i förväg uppställt mål är det centrala för verksamheten. För att uppnå ett framgångsrikt utvecklingsarbete behövs ett alternativ till det målrationella perspektivet, vilket här kallas för reflexivt synsätt. Synsättet har, till skillnad mot det målrationella, sin utgångspunkt i medarbetarnas behov och intressen. Uppsatsens syfte är att belysa medarbetarenkäter i fem kommuner genom att beskriva dess innehåll. Granskningen sker i form av en kvalitativ och kvantitativ analys av existerande medarbetarenkäter. Dessutom belyses undersökningsföretagen som framställt enkäterna varav ett av dessa analyseras djupare. Utifrån syftet formulerades forskningsfrågorna: Vilket innehåll förekommer i ett antal medarbetarenkäter? Vilka värderingar framträder hos de konsultföretag som genomför medarbetarenkäterna? Uppsatsens metod är textanalys med inspiration hämtad från hermeneutiken och dess kritiska perspektiv. I resultatet påvisas att det är stor skillnad i antalet frågor i de olika medarbetarenkäterna. Det framkommer att vissa delområden som till exempel Ledarskap och mål är ett populärt område som har så många som 66 frågor medan området Relation till brukare, elev etc. är mindre populärt med endast 6 frågor. En slutsats som dras efter analysen av undersökningsföretaget Synovate är att kommunen inte endast köper en tjänst där Synovate objektivt framställer och analyserar en enkät. Synovate har tydliga värderingar och synsätt som framgår i texten. Dessa värderingar kan påverka kommunen på olika sätt beroende på vilka värderingar och synsätt de själva har. Ett synsätt som framgår i texten är att Synovate har en målrationell syn på verksamhetsutveckling då de ser medarbetarenkäten som ett medel att nå målen. Ytterligare exempel är att de vill ”göra konkreta avtryck i organisationen” det vill säga Synovate vill påverka och överföra de synsätt och värderingar som de har. En konsekvens av detta är att de uppfattas ha en syn på människan som objekt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-1814 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Gunnarsson, Maria |
| Publisher | Örebro universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds