Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-7351 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Carlsson, Anna |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds