Extremism är ett aktuellt ämne och rapporteras kring regelbundet i media. En grupp som växer upp i denna miljö kring media och extremism är unga vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur medias rapportering om extremism påverkar den upplevda psykiska hälsan hos unga vuxna. Studien har grundat sig i teorierna media literacy och empowerment. En deskriptiv design har valts med en socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Empirin samlades in via fokusgruppsintervjuer tillsammans med 24 unga vuxna uppdelat i fem grupper. Målgruppens beskrivning av extremism varierade beroende på vilken extremistgrupp som diskuterades. Extremismen förknippades mest med högerextremism, som till exempel nazism. Det kritiska tänkandet varierade beroende på miljöer. I skolan upplevdes det vara viktigt med kritiskt tänkande medan det var mindre viktigt privat, samt att förtroendet för myndigheter var starkt. Extremismen påverkade deras psykiska hälsa som mest när de hade en anknytning till det, de unga vuxna kan relatera till händelsen eller om det var inom en geografisk närhet. Målgruppens psykologiska hälsa påverkas som mest när extremismen var nära deras verklighet. Det pågår konstanta förändringar i medielandskapet vilket innebär att det behövs fler verktyg för att analysera, utvärdera och kommunicera inom media. Media literacy och empowerment kan till viss del främja målgruppens psykiska hälsa och en ökad känsla av kontroll samt tillföra mer kritiskt tänkande till media i vardagen. En konsekvens av högre media literacy samt empowerment kan naturligt leda till högre kunskap om extremism. / Extremism is a current topic and is regularly reported in the media. A group that grows up in this environment of media and extremism are young adults. The purpose of the study was to investigate how media’s reporting on extremism affects the perceived mental health of young adults. The study has been based on theories of media literacy and empowerment. A descriptive design has been chosen on the basis of a social-constructivist theoretical starting point. The data was collected via focus group interviews consistent of 24 young adults divided into five groups. The target group's description of extremism varied depending on the extremist group discussed. Extremism was most often associated with right-wing extremism, such as Nazism. Critical thinking varied depending on environments. In school, critical thinking was considered important while it was less important in private, and the confidence in authorities was strong. Extremism affected their mental health the most when they had a connection to it, if the young adults could relate to the event or if it was within a geographical proximity. The psychological health of the target group is most affected when extremism is close to their reality. There are constant changes in the media landscape which means that more tools are needed to analyze, evaluate and communicate within media. Media literacy and empowerment can, to a certain extent, promote the target group's mental health and increased sense of control as well as bring more critical thinking regarding media in everyday life. A consequence of higher media literacy, as well as empowerment, can naturally lead to higher knowledge of extremism.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-40838 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Karlsson, Jeanette, Nyroos, Alexander, Örnbielke, John |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds