Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg och hur Generation Z ställer sig till marknadsföring som kommunicerar information genom flera mediekanaler i olika format. Ur ett historiskt perspektiv används transmedialt berättande inom n jesbranschen och definieras som en interaktiv berättelse som finns på flera plattformar i olika format. Från fiktiva berättelser används fenomenet både som ett världsskapande berättande till ett användbart verktyg inom marknadsföring. För denna uppsats definieras Generation Z som personer födda mellan år 1995 och 2008. Metod – Uppsatsens unders kningsmetod är tillämpad utifrån en metodtriangulering som inkluderar en kombination av en kvantitativ metod i form av en enkät, en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturs kning. Resultat och slutsats – Resultatet från enkätundersökningen visade att Generation Z är negativt inställda till att delta i en kampanj som stäcker sig över flera medier i olika format. Detta är baserat på respondenternas medievanor som visade lågt engagemang. Resultatet från intervjuundersökningen visades ytterligare fynd som menar på att geografisk plats kan vara en bidragande faktor till målgruppens låga engagemang. Empirin från undersökningen menade även på att respondenterna och intervjuobjekten behöver ha ett personligt intresse för en produkt, tjänst, företag eller kampanj för att vilja delta eller engagera sig. Det mest signifikanta resultatet var sociala medier som visade sig vara det mest använda mediet vilket stärker tidigare forskning. De mest använda sociala medieplattformarna var Snapchat, YouTube och TikTok. Formaten som den undersökta målgruppen ställde sig mest negativt till var marknadsföring via traditionella mediekanaler, däribland TV och tryckt material. Format som målgruppen var positivt inställda till var marknadsföring ä r via influencers samt korta reklamvideor. Resultatet visade således att det är svårt att engagera Generation Z genom platsspecifikt berättande, det vill säga att närvara fysiskt där kampanjen äger rum. Däremot visade undersökningen mottaglighet för genomarbetat samt unikt innehåll, gärna igenkänningsfaktorer såsom musik. / Purpose – This paper aims to examine the phenomenon transmedia storytelling as a marketing tool and how Generation Z responds to marketing that communicate information through several media channels in different formats. From a historical perspective, transmedia storytelling has mainly been used in the entertainment industry and is described as an interactive narrative that exists on multiple platforms in different formats. From fictional stories, the phenomenon is used both as a world-creating narrative and as a useful tool for marketing campaigns. For this paper, Generation Z is defined as people who are born between the years 1995 and 2008. Methodology – The thesis has been using the approach of a method triangulation that includes a combination of a quantitative method by a survey, a qualitative method by semi-structured interviews, and a literature search. Findings and conclusion – The findings from the quantitative survey showed that the demographic cohort Generation Z has a negative attitude about marketing in several media in different formats. This is based on the target group's media habits that showed low commitment. The results from the interviews showed further findings that suggest that geographical location may be a contributing factor to the target group's low commitment. Through the qualitative interviews, further findings were shown that the respondents and the interviewees need to have a personal interest in a product, service, company, or campaign in order to want to participate or get involved with it. The most significant result was social media, that showed to be the most used medium, which strengthens previous research. The most used social media platforms were Snapchat, YouTube, and TikTok. The format that the target group showed the least engagement was marketing through traditional media channels, including television and printed material. Additional receptive formats for marketing are through influencers and short commercials. Also, the result suggested that it is difficult to engage Generation Z using site-specific storytelling, i.e., to be physically present where the campaign takes place. On the other hand, the thesis showed receptivity to elaborate and unique content, preferably recognition factors such as music.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-44714 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lilja, William, Jönsson, Julia |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds