Vi lever idag mer digitaliserat än någonsin och tillsammans med sociala medier har våra medievanor förändrats. Med nya medievanor skapas också möjligheter på sociala medier där information och desinformation får flöda ostrukturerat tillsammans. Det blir allt svårare att då kunna navigera sig fram och veta vad som egentligen är sanningsenligt. Denna uppsats kommer därför studera högskole- och universitetsstudenters källkritiska förmåga på sociala medier. Genomförandet av studien gjordes med syftet att se hur studenterna själva reflekterar över deras källkritiska förmåga och om det finns några problem i den källkritik som studenten är lärd. Den teoretiska ramen för studien utgörs av instrumentell, ritualiserad och selektiv medieanvändning, user-generated content, ryktesspridning, filterbubbla och medieförtroende. Det handlar om olika typer av medieanvändning och fenomen som existerar på sociala medier. Studien baserar sig på en kvantitativ forskningsstrategi i form av enkätundersökning. Resultatet av analysen visar att en större del av respondenterna anser sig vara källkritiska och även besitta goda kunskaper inom källkritik. Många respondenter anser trots det att det behövs mer utbildning inom källkritik. Relationen till avsändaren visar ha betydelse i hur källkritiska respondenterna väljer att vara. Resultatet visar även att det finns både för och nackdelar med spridning av information på sociala medier. I slutsatsen diskuteras det att det ibland saknas grundläggande källkritisk kompetens i vardagen. Slutsatsen visar också att det behövs utbildning inom källkritik som är anpassad till dagens informationsflöde. / Today our society has become more digitized than ever and together with social media, our media habits have changed. New media habits also together with social media create opportunities where information and disinformation can flow in an unstructured way together. It becomes increasingly difficult to then be able to navigate forward and know what is actually truthful. This essay will therefore study the source critical ability of college and university students on social media. The study has its background in source criticism, media and information literacy and was done with the aim of seeing how the students reflect on their own source evaluation abilities. The essay will also study if there are any problems in the source criticism that the student has learned. The theoretical framework for the study is about different kinds of media use and phenomena that exist on social media. We study instrumental, ritualized and selective media use, user-generated content, rumors, filter bubbles and media trust. The study is based on a quantitative research strategy in the form of a survey. The result of the analysis shows that many respondents consider themselves to be source critical and also possess good knowledge in source criticism. The results also show that there are both pros and cons to spreading information on social media. Many respondents answer that they are source critical, but many also point out that more education in source criticism could be a good thing. The conclusion discusses that there is sometimes a lack of basic source critical competence in everyday life. The results also show that there is a need for training in source criticism that is adapted to today's social media information flow.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-36247 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Noreskog, Jennie, Eriksen, Linn |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds