Bakgrund: Hjärtsvikt är en åldersrelaterad sjukdom och eftersom människor lever allt längre ökar förekomsten. Relaterat till detta kan behandlingsalternativ som en mekaniska hjärtpump i framtiden öka. För att kunna ge patienter med en mekanisk hjärtpump god vård, bör sjuksköterskan arbeta inom ramen för kärnkompetenserna, framför allt med evidensbaserad- och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att leva med en mekanisk hjärtpump till följd av hjärtsvikt. Metod: Denna studie var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningarna utfördes i CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Ny fas i livet och Anpassning i vardagen. Underkategorierna var livskvalitet, sexualitet och intimitet, förändringar i livet, socialt nätverk, hanteringsstrategier, rutiner och anpassning samt acceptans. Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde en bättre livskvalitet efter att ha fått en mekanisk hjärtpump, dock kände de sig inte botade och nya utmaningar framkom i det nya livet med den mekaniska hjärtpumpen. Konklusion: Resultatet visade att patienternas erfarenheter av att ha en mekanisk hjärtpump var individuella. Majoriteten av patienterna fick en bättre livskvalitet, genom stöd från sjukhuset och ett bra socialt nätverk. Det är viktigt att sjukvården arbetar personcentrerat, för att kunna ge bästa möjliga vård till patienten. / Background: Heart failure is an age-related disese and while people geting older the incidence increases. Related to this a mechanical heart pump as treatment option may increase in the future. In order to give the patient with a mechanical heart assist device good care, the nurse should work within the framework of nurses core competencies, evidence-based and person-centred care. Aim: to illustrate what experiences patients have with the mechanical heart assist device related to their heart failure. Method: This study is a literature study with a qualitative design, based on ten articles. The searches was done in database, CINAHL and PubMed. The articles were analyzed to find relevant data of similarities and differences. Result: Two categories and seven subcategories where found. The categories was a new phase in life and adaption in life. The subcategories was quality of life, sexuality and intimacy, change in life, social network, managment strategies, routine and adjustments and accaptance. From these categories and subcategories it emerged that the majority of patients had a better quality of life, but that they did not feel cured, new challenges emerged in the new life with the mechanical heart assist device. Conclusion: The results of the literature study revealed that the patients’ experience of having a mechanical heart assist device was individual. The majority of patients had better quality of life through support from the healthcare staff and a good social network. It is important for the healthcare system to work person-centered, in order to provide the best possible care to the patient.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24536 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lindborg, Emelie, Marko-Varga, Matilda |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds