Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den. De faktorer som ansågs som viktiga för förändringsprocessen rörde individvariabler, strukturella faktorer, gruppterapi, medicinering med psykofarmaka och personalvariabler. De berörde med andra ord behandlingens form snarare än de specifika interventionerna för mentaliseringsbaserad terapi. De fynd som gjorts inom ramen för denna studie skulle därmed kunna betraktas som viktiga komponenter för psykoterapeutisk behandling av borderline personlighetsstörning oavsett tillhörighet av psykoterapeutisk skolbildning. Resultatet skulle kunna indikera att de specifika behandlingsinterventionerna inte har någon nämnvärd effekt samtidigt som det skulle kunna tyda på att en behandling som ges i samma form som MBT, men med andra interventioner, skulle kunna åstadkomma ett än bättre resultat. / The overall purpose of this study was to examine how the professionals on a psychiatric clinic experienced the treatment they are using for borderline personality disorder, mentalization-based treatment. Through a qualitative approach and focus groups, answers to the questions were sought. The empirical material was analyzed by using thematic analysis and the results showed that the treatment generally had improved the patients’ quality of life, as perceived by the professionals. Most of the patients did completely different choices in life after the treatment was finished and some of them did no longer fulfill the diagnostic criteria’s for borderline personality disorder. Those who almost or fully completed the treatment where the ones who have had the most use of it. Important factors for the process of change were individual variables, structural factors, group therapy, medication with psychopharmacological drugs and personnel variables. In other words factors related to the structure of the treatment rather than the specific interventions for mentalization-based treatment. The findings within the scope of this study could hence be considered as vital components for psychotherapeutic treatment of borderline personality disorder independent of psychotherapeutic doctrine. The result could indicate that the specific treatment interventions do not have any significant effect but at the same time it could indicate that a treatment given in the same form as mentalization-based treatment, but with other interventions, could give an even better result.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-33443 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Holmström, Ida |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds